Svar till Annelie Karlsson och Benny Selberg, NSD lördag 20 oktober
Jag förstår att Anneli och Benny blir oroliga av den bild som sprids om försämringar och åtstramningar som drabbar arbetslösa, sjuka och andra utsatta grupper. I verkligheten är det tvärtom – stora insatser görs för att ge de arbetslösa arbeten och de sjuka den vård och rehabilitering de har rätt till. Och det är en politik som fungerar – arbetslösheten sjunker och sysselsättningen ökar samtidigt som antalet sjukskrivna och förtidspensionerade minskar.
Fortfarande återstår det dock mycket att göra. Många har farit illa och har ännu en lång väg kvar till ett aktivt arbetsliv. Därför satsar alliansregeringen stort på rehabilitering, företagshälsovård, lönebidrag och arbeten för funktionshindrade. Sverige var på väg att bli ett ett samhälle där tvåtredjedelar arbetar och en tredjedel ställs utanför. Lyckligtvis har den utvecklingen brutits.
måndag 22 oktober 2007
Norrbotniabanan kommer att byggas
Svar till Å Brännström i NSD den 17 oktober
Å Brännström är uppgiven i onödan när det gäller byggandet av Norrbotniabanan. Projekteringen och förberedelserna av Norrbotniabanan pågår för fullt. Det som hänt är att Banverket konstaterat att utan ytterligare pengar så stoppas alla nya järnvägsinvesteringar däribland Norrbotniabanan. Därför är det viktigt att infrastrukturen i vårt land tillförs betydligt mer pengar.
I mars 2008 lägger regeringen fram sin infrastrukturproposition. En proposition som kommer innehålla en långsiktigt hållbar finansiering av nya järnvägar, men också för den mycket eftersatta driften och underhållet av redan befintlig infrastruktur. Redan i den budgetproposition som regeringen presenterade för en dryg månad sedan finns en rekordsatsning på drift och underhåll, inte minst av de mindre och enskilda vägarna. Något som är särskilt angeläget för Norrbottens landsbygd.
Å Brännström är uppgiven i onödan när det gäller byggandet av Norrbotniabanan. Projekteringen och förberedelserna av Norrbotniabanan pågår för fullt. Det som hänt är att Banverket konstaterat att utan ytterligare pengar så stoppas alla nya järnvägsinvesteringar däribland Norrbotniabanan. Därför är det viktigt att infrastrukturen i vårt land tillförs betydligt mer pengar.
I mars 2008 lägger regeringen fram sin infrastrukturproposition. En proposition som kommer innehålla en långsiktigt hållbar finansiering av nya järnvägar, men också för den mycket eftersatta driften och underhållet av redan befintlig infrastruktur. Redan i den budgetproposition som regeringen presenterade för en dryg månad sedan finns en rekordsatsning på drift och underhåll, inte minst av de mindre och enskilda vägarna. Något som är särskilt angeläget för Norrbottens landsbygd.
torsdag 11 oktober 2007
Rekordmånga unga får jobb
Svar till Piteå-Tidningens ledare den 10 oktober:
När allt fler människor i Norrbotten kommer i jobb så ser Piteå-Tidningens ledare bara elände. Sysselsättningen har aldrig varit högre och arbetslösheten är rekordlåg, men Piteå-Tidningen hävdar häpnadsväckande att såväl utanförskapet som ungdomsarbetsöshet har ökat.
Fakta enligt AMS Septemberstatistik är att ungdomsarbetslösheten i Norrbotten minskat med hela 37 procent på bara ett år. Det motsvarar att elever från 42 avgångsklasser på gymnasiet nu fått arbete istället för att hamna i utanförskap efter sin examen. Den totala arbetslösheten i Norrbotten har minskat 5 796 personer, 41 procent, till en rekordlåg nivå.
Äntligen har vi en politik som tar vara på högkonjunkturen så att det ger jobb och utveckling i hela landet. Fortfarande finns det en rejäl utmaning i form av många ofrivilligt förtidspensionerade och arbetslösa som måste komma tillbaka i arbete. Alliansregeringen har dock under sitt första år visat på en politik som är rätt väg för att bryta utanförskapet och minska de regionala klyftorna.
När allt fler människor i Norrbotten kommer i jobb så ser Piteå-Tidningens ledare bara elände. Sysselsättningen har aldrig varit högre och arbetslösheten är rekordlåg, men Piteå-Tidningen hävdar häpnadsväckande att såväl utanförskapet som ungdomsarbetsöshet har ökat.
Fakta enligt AMS Septemberstatistik är att ungdomsarbetslösheten i Norrbotten minskat med hela 37 procent på bara ett år. Det motsvarar att elever från 42 avgångsklasser på gymnasiet nu fått arbete istället för att hamna i utanförskap efter sin examen. Den totala arbetslösheten i Norrbotten har minskat 5 796 personer, 41 procent, till en rekordlåg nivå.
Äntligen har vi en politik som tar vara på högkonjunkturen så att det ger jobb och utveckling i hela landet. Fortfarande finns det en rejäl utmaning i form av många ofrivilligt förtidspensionerade och arbetslösa som måste komma tillbaka i arbete. Alliansregeringen har dock under sitt första år visat på en politik som är rätt väg för att bryta utanförskapet och minska de regionala klyftorna.
Deltidsjobb är en låglönefälla
Svar till Charlotte Nilsson, NSD den fredag 5 oktober:
Charlotte Nilsson upprörs över de förändringar som regeringen föreslår när gäller arbetslöshetsersättningen för deltidsarbetslösa. Som det är i dag kan den som arbetar halvtid och är deltidsarbetslös får ersättning så länge som 6 år. Eftersom det är möjligt att återkvalificera sig genom att arbeta deltid är det i vissa fall möjligt att få ersättning vid deltidsarbetslöshet i upp till 18 år. Det är inte rimligt med så lång tid i en försäkring som finns till för att ge människor möjlighet att hantera omställningar i arbetslivet under en kortare tid.
Precis som Charlotte Nilsson skriver är detta något som utnyttjats av många arbetsgivare, framförallt i den offentliga sektorn, genom att a-kassan blivit ett i praktiken permanent komplement till ett deltidsarbete. Framförallt är det arbetsplatser med kvinnliga anställda där det också finns många deltidstjänster.
För att motverka inlåsning i deltidsjobb, ofta låginkomstjobb, införs en begränsning med 75 ersättningsdagar. Med 75 ersättningsdagar kan den som arbetar halvtid (50 procent) få arbetslöshetsersättning i ca 8 månader, och den som arbetar 80 procent i ca 19 månader.
För att öka deltidsarbetandes och timanställdas möjlighet att få ett heltidsarbete kommer dessa under 2008 kunna kvalificera sig för nystartsjobb, under förutsättning att det är en heltidsanställning. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften motsvarar häften av nuvarande nystartsjobb och lämnas under som längst 12 månader till arbetsgivare som anställer personer som varit deltidsarbetslösa i minst två år.
Ensamstående föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år kommer att erbjudas deltidssysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin när de 75 ersättningsdagarna har förbrukats. De får då fortfarande stöd för att finna ett arbete under den tid de inte arbetar i enlighet med sitt arbetsutbud samtidigt som de får aktivitetsstöd.
I dag finns ca 100 000 deltidsarbetslösa eller timanställda som får arbetslöshetsersättning. Av dessa har närmare 70 000 personer förbrukat mer än 75 ersättningsdagar. Deltidsarbetslösheten beräknas kosta omkring 6,4 miljarder kronor 2007. Det är inte rimligt att staten ska subventionera arbetsgivare som inte erbjuder sina anställa heltidsjobb.
Charlotte Nilsson upprörs över de förändringar som regeringen föreslår när gäller arbetslöshetsersättningen för deltidsarbetslösa. Som det är i dag kan den som arbetar halvtid och är deltidsarbetslös får ersättning så länge som 6 år. Eftersom det är möjligt att återkvalificera sig genom att arbeta deltid är det i vissa fall möjligt att få ersättning vid deltidsarbetslöshet i upp till 18 år. Det är inte rimligt med så lång tid i en försäkring som finns till för att ge människor möjlighet att hantera omställningar i arbetslivet under en kortare tid.
Precis som Charlotte Nilsson skriver är detta något som utnyttjats av många arbetsgivare, framförallt i den offentliga sektorn, genom att a-kassan blivit ett i praktiken permanent komplement till ett deltidsarbete. Framförallt är det arbetsplatser med kvinnliga anställda där det också finns många deltidstjänster.
För att motverka inlåsning i deltidsjobb, ofta låginkomstjobb, införs en begränsning med 75 ersättningsdagar. Med 75 ersättningsdagar kan den som arbetar halvtid (50 procent) få arbetslöshetsersättning i ca 8 månader, och den som arbetar 80 procent i ca 19 månader.
För att öka deltidsarbetandes och timanställdas möjlighet att få ett heltidsarbete kommer dessa under 2008 kunna kvalificera sig för nystartsjobb, under förutsättning att det är en heltidsanställning. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften motsvarar häften av nuvarande nystartsjobb och lämnas under som längst 12 månader till arbetsgivare som anställer personer som varit deltidsarbetslösa i minst två år.
Ensamstående föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år kommer att erbjudas deltidssysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin när de 75 ersättningsdagarna har förbrukats. De får då fortfarande stöd för att finna ett arbete under den tid de inte arbetar i enlighet med sitt arbetsutbud samtidigt som de får aktivitetsstöd.
I dag finns ca 100 000 deltidsarbetslösa eller timanställda som får arbetslöshetsersättning. Av dessa har närmare 70 000 personer förbrukat mer än 75 ersättningsdagar. Deltidsarbetslösheten beräknas kosta omkring 6,4 miljarder kronor 2007. Det är inte rimligt att staten ska subventionera arbetsgivare som inte erbjuder sina anställa heltidsjobb.
tisdag 9 oktober 2007
NSD-krönika 071009
Ett av mina löften inför valet för drygt ett år sedan var att jobba för att stoppa kattrakandet med de sjuka och garantera en snabb rehabilitering. Därför känns det mycket bra att alliansregeringen i budgetpropositionen föreslår att den nuvarande vårdgarantin inom hälso- och sjukvården kompletteras med en rehabiliteringsgaranti där den som är sjukskriven garanteras rätt till rehabilitering.
Hela 3,4 miljarder satsas i alliansbudgeten på rehabilitering och förbättrad företagshälsovård. Ingen ska behöva gå långtidssjukskriven utan att få rehabilitering. Något som inte minst stärker den sjukskrivnes egenmakt genom att ge rätt till rehabilitering.
Tyvärr har denna satsning kommit i skymundan av den kritik som riktats mot förändringarna av sjukersättningen. En kritik som dessutom i grunden är ovederhäftig. Det alliansregeringen föreslår är att den period man kan vara sjukskriven förlängs med 18 månader till totalt 30 månader. Under den förlängda perioden blir ersättningen 75 procent mot 80 procent under de första månaderna. Idag prövas en sjukskriven automatiskt för förtidspensionering efter tolv månader. Vid förtidspensionering, eller sjuk- eller aktivitetsersättning som det numera heter, utgår ersättning med 64 procent av inkomsten.
Syftet med denna reform är att undvika att folk förtidspensioneras av bara farten därför att prövning måste ske efter 12 månader. Väl i förtidspension förlorar de flesta kontakt med arbetsgivaren, arbetsmarknaden och möjligheter till andra insatser som finns i sjukskrivningssystemet.
Väldigt få människor kommer tillbaka i arbete från förtidspension. Sverige har över 550 000 förtidspensionärer och detta tal minskar knappt alls. Nu hejdas inflödet till detta enorma utanförskap.
En annan positiv förändring är de försäkringsmedicinska riktlinjer som socialstyrelsen tagit fram. Bakgrunden är att sjukskrivningarna i Sverige allt mer framstått som rena lotteriet. Samma diagnos kunde resultera i att en patient fick tio gånger så lång sjukskrivning som en annan. Sjukskrivning är en medicinsk åtgärd, som i likhet med läkemedel har biverkningar. Risken att bli förtidspensionerad stiger i takt med sjukskrivningens längd. Förtidspensionerade dör i förtid och har dessförinnan ett sämre liv än andra. Nu får det vara slut med att lämna de sjukskrivna i sticket.
Hela 3,4 miljarder satsas i alliansbudgeten på rehabilitering och förbättrad företagshälsovård. Ingen ska behöva gå långtidssjukskriven utan att få rehabilitering. Något som inte minst stärker den sjukskrivnes egenmakt genom att ge rätt till rehabilitering.
Tyvärr har denna satsning kommit i skymundan av den kritik som riktats mot förändringarna av sjukersättningen. En kritik som dessutom i grunden är ovederhäftig. Det alliansregeringen föreslår är att den period man kan vara sjukskriven förlängs med 18 månader till totalt 30 månader. Under den förlängda perioden blir ersättningen 75 procent mot 80 procent under de första månaderna. Idag prövas en sjukskriven automatiskt för förtidspensionering efter tolv månader. Vid förtidspensionering, eller sjuk- eller aktivitetsersättning som det numera heter, utgår ersättning med 64 procent av inkomsten.
Syftet med denna reform är att undvika att folk förtidspensioneras av bara farten därför att prövning måste ske efter 12 månader. Väl i förtidspension förlorar de flesta kontakt med arbetsgivaren, arbetsmarknaden och möjligheter till andra insatser som finns i sjukskrivningssystemet.
Väldigt få människor kommer tillbaka i arbete från förtidspension. Sverige har över 550 000 förtidspensionärer och detta tal minskar knappt alls. Nu hejdas inflödet till detta enorma utanförskap.
En annan positiv förändring är de försäkringsmedicinska riktlinjer som socialstyrelsen tagit fram. Bakgrunden är att sjukskrivningarna i Sverige allt mer framstått som rena lotteriet. Samma diagnos kunde resultera i att en patient fick tio gånger så lång sjukskrivning som en annan. Sjukskrivning är en medicinsk åtgärd, som i likhet med läkemedel har biverkningar. Risken att bli förtidspensionerad stiger i takt med sjukskrivningens längd. Förtidspensionerade dör i förtid och har dessförinnan ett sämre liv än andra. Nu får det vara slut med att lämna de sjukskrivna i sticket.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)