Debattartikel tillsammans med Kristina Bäckström
Landsbygden i norra Sverige med små samhällen, byar och glesbygd är en enorm tillgång för Sveriges tillväxt. Här finns rekreation, natur- och kulturmiljövärden, attraktiv boendemiljö men framför allt en enorm potential vad gäller de gröna näringarna.
Som centerpartister har vi en lång historia av att driva landsbygdspolitik, regionalpolitik och jord- och skogsbrukspolitik. Vi har gjort det av två viktiga anledningar. Dels att det ska vara lika villkor för alla oavsett var man bor i Sverige och dels för den enorma kraft av idérikedom och entreprenörskapsanda som finns hos de egenföretagare och människor som bor och driver företag på landsbygden.
Visst finns det mycket kvar i regeringsställning att göra för att ytterligare förbättra villkoren för dem som bor och arbetar på landet. För många som bor i glesbygden är tillgång till service såsom bränslemackar, post och bank väldigt viktiga, liksom att infrastrukturen, såväl mobil, som bredband och enskilda vägar fungerar.
Politiken har en viktig roll – genom politiska beslut skapar vi förutsättningar för människor att bo och leva. Vi kan konstatera att det finns bygder som blomstrar och bygder som avfolkas, trots samma nationella politik i hela landet, dessa bygder kan till och med ligga inom samma kommun. Det visar att politiken har en viktig roll, men det lokala engagemanget, de lokala eldsjälarna är mycket viktigare och de måste uppmuntras.
Regeringen har gjort mycket för den svenska landsbygden. Inte minst genom den unika Landsbygdsstrategin som kom i våras. Landsbygdsstrategin innebär ett tydligt värderingsskifte i synen på landsbygden, som varken ska vara ett museum eller en tärande sektor i svensk ekonomi. Vi ser landsbygdens möjlighet till utveckling och att bli en motor i jobbskapande och tillväxt.
Centerpartiet och regeringen har dessutom bland annat satsat på ett landsbygdsprogram som omfattar 35 miljarder kr på sju år, en reformerad strandskyddslagstiftning som gör det möjligt att bygga och bo efter lokala behov, en stor satsning på drift och underhåll av våra enskilda vägar, sänkta elskatter, enklare att skylta med sitt företag längs landsortsvägarna och en satsning på småskalig livsmedelsproduktion. I höstens budgetproposition har vi dessutom fått igenom att ta bort handelsgödselskatten vilket stärker konkurrenskraften för många bönder. En bredbandssatsning på landsbygden på 250 miljoner kronor är också nytt, liksom en sänkning av egenavgifterna för landets egenföretagare. Det är frågor av stort och smått men som har reell påverkan för människor i vardagen.
Den norrländska landsbygden har tusen möjligheter. I klimatomställningen har de gröna näringarna en nyckelroll att spela och en enorm framtidspotential. Här är du som bor på landet en viktig aktör men vi ska se till att Centerpartiet fortsätter att vara en stark röst för landsbygden.
torsdag 22 oktober 2009
Pohjoismaiden välistä EU-yhteistyötä vahvistettava
Julkaistu: 22.10.2009
"EU:n alueella toimiva parlamentaarinen järjestö ei nykypäivänä voi olla olemassa ilman osallistumista Eurooppa-politiikkaan."
Olli Kivinen kirjoitti kolumnissaan (HS 13. 10.), että virallisen pohjoismaisen yhteistyön instituutiot, Pohjoismaiden neuvosto ja ministerineuvosto, eivät ole entisellään Suomen, Ruotsin ja Tanskan EU-jäsenyyden jälkeen. Tämä on osuva kuvaus nykytilanteesta.
Nykyisin nimittäin suurin osa näissä kahdessa pohjoismaisessa järjestössä käsiteltävistä asioista liittyy jollain tavalla Euroopan unioniin. Tämä antaa aihetta miettiä uudelleen pohjoismaisten instituutioiden roolia ja tehtävänantoa. Esimerkiksi Pohjoismaiden neuvoston roolia tulisi harkita uudelleen.
Pohjoismaiden neuvoston tehtävä on antaa suosituksia Pohjoismaiden hallituksille. Tätä kautta se pystyy periaatteessa vaikuttamaan Pohjoismaiden EU-yhteistyöhön jo varsin varhaisessa vaiheessa. Monista käytännön syistä johtuen ennakoiva vaikuttaminen on kuitenkin nykytilanteessa vaikeaa tai lähestulkoon mahdotonta.
Pohjoismaiden neuvosto myös käsittelee EU-asioita täysin irrallaan Pohjoismaiden parlamenteissa samanaikaisesti tapahtuvasta EU-lainsäädäntötyöstä.
Neuvosto ei ole nykytilanteessa pohjoismaisen EUpolitiikan toimija. Onko edes olemassa pohjoismaista EU-politiikkaa?
Tuoreimpien selvitysten mukaan pohjoismainen yhteistyö on puutteellista sekä EU-lainsäädännön valmistelu- että toimeenpanovaiheessa. Kaikkein heikoimmassa asemassa ovat Islanti ja Norja, jotka ovat lähes kokonaan valmistelun ulkopuolella mutta kuitenkin soveltavat huomattavaa osaa EU:n lainsäädännöstä.
Meidän käsityksemme mukaan Pohjoismaiden välistä EU-lainsäädäntöyhteistyötä olisi mahdollisuus tiivistää huomattavasti nykyisestään. Tämä koskee kaikkia vaiheita säädösvalmistelusta lakien täytäntöönpanoon.
Paremmasta yhteistyöstä olisi se hyöty, että estettäisiin myös Kivisen kammoamien uusien byrokraattisten esteiden syntyminen Pohjoismaiden välille.
Parlamenttien osalta yhteistyön tiivistäminen tarkoittaisi ensi vaiheessa sitä, että tiedonvaihtoa ja suoria yhteyksiä pohjoismaalaisten kansanedustajien välillä lisättäisiin, pohjoismaisia meppejä tietenkään unohtamatta.
Pohjoismaiden neuvosto voisi toimia parlamentaarisen tason EU-yhteistyön käynnistäjänä ja eteenpäin viejänä. Tulevaisuudessa sillä voisi olla tarkemmin määritelty tehtävä EU-koordinaatiossa, tosin nykyiset pohjoismaisen yhteistyön sopimukset eivät tätä mahdollista.
Mikäli Pohjoismaiden neuvosto jää kehittymässä olevan parlamenttien välisen EU-yhteistyön ulkopuolelle, ollaan tilanteessa, jossa Pohjoismaiden tärkeimpiin yhteistyöaiheisiin kuuluva EU on kokonaan virallisen pohjoismaisen parlamentaarisen yhteistyön ulkopuolella. Tämä ei mielestämme ole tarkoituksenmukaista.
EU:n alueella toimiva parlamentaarinen järjestö ei nykypäivänä voi olla olemassa ilman osallistumista Eurooppa-politiikkaan.
Pohjoismaisen yhteistyön perustana oleva Helsingin sopimus täyttää 50 vuotta vuonna 2012. Merkkipäivää tulisi juhlistaa päivittämällä virallinen pohjoismainen yhteistyö EU-aikakaudelle.
Myös nuoremmat sukupolvet arvostavat pohjoismaista yhteistyötä. Heidän suhtautumistapansa vain on enemmän käytännöllinen kuin ideologinen. EU-lainsäädäntöyhteistyö on pohjoismaista yhteistyötä käytännöllisimmillään.
JANNE SEURUJÄRVI
Suomi
STEFAN TORNBERG
Ruotsi
BENTE DAHL
Tanska
kansanedustajia ja Pohjoismaiden neuvoston keskiryhmän jäseniä
"EU:n alueella toimiva parlamentaarinen järjestö ei nykypäivänä voi olla olemassa ilman osallistumista Eurooppa-politiikkaan."
Olli Kivinen kirjoitti kolumnissaan (HS 13. 10.), että virallisen pohjoismaisen yhteistyön instituutiot, Pohjoismaiden neuvosto ja ministerineuvosto, eivät ole entisellään Suomen, Ruotsin ja Tanskan EU-jäsenyyden jälkeen. Tämä on osuva kuvaus nykytilanteesta.
Nykyisin nimittäin suurin osa näissä kahdessa pohjoismaisessa järjestössä käsiteltävistä asioista liittyy jollain tavalla Euroopan unioniin. Tämä antaa aihetta miettiä uudelleen pohjoismaisten instituutioiden roolia ja tehtävänantoa. Esimerkiksi Pohjoismaiden neuvoston roolia tulisi harkita uudelleen.
Pohjoismaiden neuvoston tehtävä on antaa suosituksia Pohjoismaiden hallituksille. Tätä kautta se pystyy periaatteessa vaikuttamaan Pohjoismaiden EU-yhteistyöhön jo varsin varhaisessa vaiheessa. Monista käytännön syistä johtuen ennakoiva vaikuttaminen on kuitenkin nykytilanteessa vaikeaa tai lähestulkoon mahdotonta.
Pohjoismaiden neuvosto myös käsittelee EU-asioita täysin irrallaan Pohjoismaiden parlamenteissa samanaikaisesti tapahtuvasta EU-lainsäädäntötyöstä.
Neuvosto ei ole nykytilanteessa pohjoismaisen EUpolitiikan toimija. Onko edes olemassa pohjoismaista EU-politiikkaa?
Tuoreimpien selvitysten mukaan pohjoismainen yhteistyö on puutteellista sekä EU-lainsäädännön valmistelu- että toimeenpanovaiheessa. Kaikkein heikoimmassa asemassa ovat Islanti ja Norja, jotka ovat lähes kokonaan valmistelun ulkopuolella mutta kuitenkin soveltavat huomattavaa osaa EU:n lainsäädännöstä.
Meidän käsityksemme mukaan Pohjoismaiden välistä EU-lainsäädäntöyhteistyötä olisi mahdollisuus tiivistää huomattavasti nykyisestään. Tämä koskee kaikkia vaiheita säädösvalmistelusta lakien täytäntöönpanoon.
Paremmasta yhteistyöstä olisi se hyöty, että estettäisiin myös Kivisen kammoamien uusien byrokraattisten esteiden syntyminen Pohjoismaiden välille.
Parlamenttien osalta yhteistyön tiivistäminen tarkoittaisi ensi vaiheessa sitä, että tiedonvaihtoa ja suoria yhteyksiä pohjoismaalaisten kansanedustajien välillä lisättäisiin, pohjoismaisia meppejä tietenkään unohtamatta.
Pohjoismaiden neuvosto voisi toimia parlamentaarisen tason EU-yhteistyön käynnistäjänä ja eteenpäin viejänä. Tulevaisuudessa sillä voisi olla tarkemmin määritelty tehtävä EU-koordinaatiossa, tosin nykyiset pohjoismaisen yhteistyön sopimukset eivät tätä mahdollista.
Mikäli Pohjoismaiden neuvosto jää kehittymässä olevan parlamenttien välisen EU-yhteistyön ulkopuolelle, ollaan tilanteessa, jossa Pohjoismaiden tärkeimpiin yhteistyöaiheisiin kuuluva EU on kokonaan virallisen pohjoismaisen parlamentaarisen yhteistyön ulkopuolella. Tämä ei mielestämme ole tarkoituksenmukaista.
EU:n alueella toimiva parlamentaarinen järjestö ei nykypäivänä voi olla olemassa ilman osallistumista Eurooppa-politiikkaan.
Pohjoismaisen yhteistyön perustana oleva Helsingin sopimus täyttää 50 vuotta vuonna 2012. Merkkipäivää tulisi juhlistaa päivittämällä virallinen pohjoismainen yhteistyö EU-aikakaudelle.
Myös nuoremmat sukupolvet arvostavat pohjoismaista yhteistyötä. Heidän suhtautumistapansa vain on enemmän käytännöllinen kuin ideologinen. EU-lainsäädäntöyhteistyö on pohjoismaista yhteistyötä käytännöllisimmillään.
JANNE SEURUJÄRVI
Suomi
STEFAN TORNBERG
Ruotsi
BENTE DAHL
Tanska
kansanedustajia ja Pohjoismaiden neuvoston keskiryhmän jäseniä
onsdag 21 oktober 2009
Jobben finns i privata företag
Debattartikel tillsammans med Linda Ylivainio
Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot världens länder, företag och medborgare. Ingen har gått oberörd genom dessa svåra tider, inte heller vi här i Norrbotten. När regeringen tidigare i höst presenterade sin budget var beskedet tydligt. Nu lägger vi kraften på att jobba Sverige ur krisen. 23 000 nya utbildningsplatser, 54 000 platser inom arbetsmarknadsåtgärder, ytterligare skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare liksom sänkt egenavgift och trygghetsreformer för företagare är några av regeringens satsningar. Ska Sverige komma stärkt ur krisen är det avgörande viktigt att ha jobben och därmed företagen i fokus eftersom fler i arbete ger ökad tillväxt och stärker vår gemensamma välfärd.
Som grav kontrast till regeringens politik står den rödgröna oppositionens budgetförslag. Deras recept för Sverige är att kraftigt höja skatter och avgifter för företag, ta 10 miljarder ur plånboken från låg- och medelinkomsttagare samt att låsa fast människor i långvarig arbetslöshet och bidragsberoende genom att återgå till tidigare AMS-politik. Trots mångårig erfarenhet av regeringsmakt tycks socialdemokraterna inte ha lärt sin läxa. De nya jobben kommer inte genom höjda skatter, statsstöd och ökad byråkrati.
Trots goda ambitioner från den förra regeringen så lyckades de aldrig förbättra företagens villkor. Ett av problemen var att de inte tog tag i statens föråldrade och stela strukturer. Istället löste de uppkomna problem genom att skapa nya regler men utan att ha företagsglasögon på sig. Med Alliansregeringen kom företagsglasögonen och ett aktivt arbete. Det har gjort skillnad. För första gången kan vi konstatera att det skett ett trendbrott för företagens regelkrångel. Under mandatperioden har vi hittills sänkt företagens kostnader med 46 miljarder kronor och arbetet fortsätter. Sammantaget är det 940 olika åtgärder som antingen genomförts, planeras eller utreds. Det är ett tydligt besked till de 28 000 privata arbetsställen som finns här i Norrbotten.
Regelförenkling är ett långsiktigt förändringsarbete. Det kräver en politik som förstår sambandet mellan fler och växande företag och jobbskapande. Det kräver en politik som förstår att våra entreprenörer behöver få mer tid att utveckla sin företagsverksamhet istället för att ägna sig åt byråkrati. Då duger inte höjda skatter för företag eller att återgå till tidigare bidragspolitik. Då duger inte den rödgröna oppositionens politik.
Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot världens länder, företag och medborgare. Ingen har gått oberörd genom dessa svåra tider, inte heller vi här i Norrbotten. När regeringen tidigare i höst presenterade sin budget var beskedet tydligt. Nu lägger vi kraften på att jobba Sverige ur krisen. 23 000 nya utbildningsplatser, 54 000 platser inom arbetsmarknadsåtgärder, ytterligare skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare liksom sänkt egenavgift och trygghetsreformer för företagare är några av regeringens satsningar. Ska Sverige komma stärkt ur krisen är det avgörande viktigt att ha jobben och därmed företagen i fokus eftersom fler i arbete ger ökad tillväxt och stärker vår gemensamma välfärd.
Som grav kontrast till regeringens politik står den rödgröna oppositionens budgetförslag. Deras recept för Sverige är att kraftigt höja skatter och avgifter för företag, ta 10 miljarder ur plånboken från låg- och medelinkomsttagare samt att låsa fast människor i långvarig arbetslöshet och bidragsberoende genom att återgå till tidigare AMS-politik. Trots mångårig erfarenhet av regeringsmakt tycks socialdemokraterna inte ha lärt sin läxa. De nya jobben kommer inte genom höjda skatter, statsstöd och ökad byråkrati.
Trots goda ambitioner från den förra regeringen så lyckades de aldrig förbättra företagens villkor. Ett av problemen var att de inte tog tag i statens föråldrade och stela strukturer. Istället löste de uppkomna problem genom att skapa nya regler men utan att ha företagsglasögon på sig. Med Alliansregeringen kom företagsglasögonen och ett aktivt arbete. Det har gjort skillnad. För första gången kan vi konstatera att det skett ett trendbrott för företagens regelkrångel. Under mandatperioden har vi hittills sänkt företagens kostnader med 46 miljarder kronor och arbetet fortsätter. Sammantaget är det 940 olika åtgärder som antingen genomförts, planeras eller utreds. Det är ett tydligt besked till de 28 000 privata arbetsställen som finns här i Norrbotten.
Regelförenkling är ett långsiktigt förändringsarbete. Det kräver en politik som förstår sambandet mellan fler och växande företag och jobbskapande. Det kräver en politik som förstår att våra entreprenörer behöver få mer tid att utveckla sin företagsverksamhet istället för att ägna sig åt byråkrati. Då duger inte höjda skatter för företag eller att återgå till tidigare bidragspolitik. Då duger inte den rödgröna oppositionens politik.
tisdag 20 oktober 2009
Äntligen sätts eleven i fokus!
Debattartikel tillsammans med Inga-Lis Samuelsson och Ulf Hannu
Morgondagens unga är morgondagens företagare, medarbetare och beslutsfattare. Därför är det viktigt att vi satsar på ungdomarna. I veckan fattar riksdagen ett historiskt och mycket efterlängtat beslut om en ny gymnasieskola. Vi tar nu ett steg mot en gymnasieskola med eleven i fokus, som ger alla en chans att lyckas och gör eleverna mer förberedda och bättre rustade för både yrkesliv och studier. Vi inför en gymnasieskola där elever i Norrbotten ska kunna utvecklas utifrån just deras unika förmågor och förutsättningar.
Idag är det alldeles för många elever som inte tar sig igenom gymnasieskolan. I Norrbotten hade mer än var fjärde elev läsåret 2007/08 inte fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år. Detta är inte acceptabelt! Tyvärr hamnar många av dessa elever i ett utanförskap där de saknar både grundläggande utbildning och arbete. Centerpartiet gick tillsammans med övriga Allianspartier - och med ett starkt stöd från den svenska befolkningen - därför till val på att reformera gymnasieskolan.
Vi inför nu en gymnasieskola med yrkesprogram, lärlingsutbildning och högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen ska ge mer fördjupade kunskaper och mer praktisk erfarenhet för det tänkta arbetet eller företagandet än vad som gjorts tidigare. Alla som läser ett yrkesprogram har självklart möjligheten att läsa in grundläggande högskolebehörighet. De högskoleförberedande programmen ska på ett bättre sätt förbereda inför vidare studier än vad som görs idag.
Den rödgröna oppositionen säger sig stå på de ungas sida. Därför är det märkligt att de vid ett eventuellt regeringsskifte vill riva upp gymnasiereformen och gå tillbaka till en gymnasieskola där en stor grupp ungdomar - särskilt pojkar från arbetarhem - riskerar hamna i långtida utanförskap. Tvärtemot vad som från vänsteroppositionen ofta framförs i debatten, får vi nu en gymnasieskola som inte sorterar eller tidigt slår ut elever. Alla vill och ska inte stöpas i samma mall - utan alla ska ges möjlighet till utbildning utifrån sina egna unika behov och förutsättningar, oavsett det handlar om teoretiska eller praktiska studier.
Kunskap är den viktigaste faktorn för att bryta det sociala utanförskapet. Därför fortsätter Allians för Sverige sitt bygge med en skola för alla. En skola som ger rättvisa möjligheter istället för orättvis likriktning, och en skola som är elevanpassad istället för likformig. Detta är grunden för vår skola och för den nya gymnasieskolan.
Morgondagens unga är morgondagens företagare, medarbetare och beslutsfattare. Därför är det viktigt att vi satsar på ungdomarna. I veckan fattar riksdagen ett historiskt och mycket efterlängtat beslut om en ny gymnasieskola. Vi tar nu ett steg mot en gymnasieskola med eleven i fokus, som ger alla en chans att lyckas och gör eleverna mer förberedda och bättre rustade för både yrkesliv och studier. Vi inför en gymnasieskola där elever i Norrbotten ska kunna utvecklas utifrån just deras unika förmågor och förutsättningar.
Idag är det alldeles för många elever som inte tar sig igenom gymnasieskolan. I Norrbotten hade mer än var fjärde elev läsåret 2007/08 inte fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år. Detta är inte acceptabelt! Tyvärr hamnar många av dessa elever i ett utanförskap där de saknar både grundläggande utbildning och arbete. Centerpartiet gick tillsammans med övriga Allianspartier - och med ett starkt stöd från den svenska befolkningen - därför till val på att reformera gymnasieskolan.
Vi inför nu en gymnasieskola med yrkesprogram, lärlingsutbildning och högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen ska ge mer fördjupade kunskaper och mer praktisk erfarenhet för det tänkta arbetet eller företagandet än vad som gjorts tidigare. Alla som läser ett yrkesprogram har självklart möjligheten att läsa in grundläggande högskolebehörighet. De högskoleförberedande programmen ska på ett bättre sätt förbereda inför vidare studier än vad som görs idag.
Den rödgröna oppositionen säger sig stå på de ungas sida. Därför är det märkligt att de vid ett eventuellt regeringsskifte vill riva upp gymnasiereformen och gå tillbaka till en gymnasieskola där en stor grupp ungdomar - särskilt pojkar från arbetarhem - riskerar hamna i långtida utanförskap. Tvärtemot vad som från vänsteroppositionen ofta framförs i debatten, får vi nu en gymnasieskola som inte sorterar eller tidigt slår ut elever. Alla vill och ska inte stöpas i samma mall - utan alla ska ges möjlighet till utbildning utifrån sina egna unika behov och förutsättningar, oavsett det handlar om teoretiska eller praktiska studier.
Kunskap är den viktigaste faktorn för att bryta det sociala utanförskapet. Därför fortsätter Allians för Sverige sitt bygge med en skola för alla. En skola som ger rättvisa möjligheter istället för orättvis likriktning, och en skola som är elevanpassad istället för likformig. Detta är grunden för vår skola och för den nya gymnasieskolan.
måndag 19 oktober 2009
Äntligen en verklighetsförankrad rovdjurspolitik!
Idag röstar jag i riksdagen för en ny svensk rovdjursförvaltning som ökar det regionala inflytandet och tar större hänsyn till dem som bor och verkar där rovdjuren finns.
När alliansregeringen tillträdde 2006 fanns det ett stort behov att förändra den svenska rovdjursförvaltningen. Det berodde på att förtroendet bland allmänheten var kört i botten efter åratal av socialdemokratisk passivitet.
Min och Centerpartiets linje har hela tiden varit att rovdjurspolitiken behöver ta större regional hänsyn för att politiken ska kunna bli trovärdig. I och med dagens riksdagsbeslut kommer det att bli verklighet. Decentraliseringen ökar inte bara den lilla människans möjlighet att påverka. Den ökar också acceptansen för rovdjuren och säkrar därmed deras överlevnad i ett längre perspektiv.
Av de rovdjur som berörs av riksdagens beslut är det vargen som väcker mest känslor och uppmärksamhet. Tyvärr har debatten ofta kommit att handla om antalet vargar istället för vargstammens genetiska status, som egentligen är det intressanta. Därför är det bra att den populationsstorlek på max 210 vargar som regeringen föreslår, kompletteras med kraftfulla åtgärder i syfte att förbättra vargstammens genetik.
På så sätt uppstår en "win-win" situation där tillväxten på varg kan begränsas till en nivå som ökar acceptansen bland medborgarna, samtidigt som vargen blir mer livskraftig. Det tycker jag måste få känneteckna en framgångsrik och trovärdig rovdjurspolitik!
När alliansregeringen tillträdde 2006 fanns det ett stort behov att förändra den svenska rovdjursförvaltningen. Det berodde på att förtroendet bland allmänheten var kört i botten efter åratal av socialdemokratisk passivitet.
Min och Centerpartiets linje har hela tiden varit att rovdjurspolitiken behöver ta större regional hänsyn för att politiken ska kunna bli trovärdig. I och med dagens riksdagsbeslut kommer det att bli verklighet. Decentraliseringen ökar inte bara den lilla människans möjlighet att påverka. Den ökar också acceptansen för rovdjuren och säkrar därmed deras överlevnad i ett längre perspektiv.
Av de rovdjur som berörs av riksdagens beslut är det vargen som väcker mest känslor och uppmärksamhet. Tyvärr har debatten ofta kommit att handla om antalet vargar istället för vargstammens genetiska status, som egentligen är det intressanta. Därför är det bra att den populationsstorlek på max 210 vargar som regeringen föreslår, kompletteras med kraftfulla åtgärder i syfte att förbättra vargstammens genetik.
På så sätt uppstår en "win-win" situation där tillväxten på varg kan begränsas till en nivå som ökar acceptansen bland medborgarna, samtidigt som vargen blir mer livskraftig. Det tycker jag måste få känneteckna en framgångsrik och trovärdig rovdjurspolitik!
onsdag 14 oktober 2009
I Umeå tas viktiga steg mot nya gröna jobb
Debattartikel tillsammans med Maud Olofsson
Idag samlas Europas konkurrensministrar för ett informellt ministermöte i Umeå. Mötet äger rum i en händelserik tid – världen står inför både en klimat- och en jobbkris. Men lösningen ligger i våra händer. Det är vår förhoppning att Europa kan vara en förebild och visa världen att det hållbara samhället är möjligt samtidigt som det bidrar till ökad konkurrenskraft.
Aldrig tidigare har mänskligheten upplevt en sådan rikedom som idag. Klyftan krymper snabbt mellan den rika världen och större delen av den fattiga. Men de ekonomiska framstegen har till stor del skett på bekostnad av vår miljö. Idag är människan ensamt den dominerande faktorn för hur livsmiljön formas för alla andra levande varelser på jorden.
Det är kanske bara en sak som är helt säker i den nuvarande globala utvecklingen - den är inte hållbar. Den samlade effekten av en växande global befolkning och stark ekonomisk tillväxt är att många ekosystem på jorden idag är pressade till gränsen för kollaps. Därmed undergrävs också förutsättningarna för fortsatt välstånd och utveckling.
För att inte globaliseringens framgångssaga ska bli en återvändsgränd är det uppenbart att ekonomin måste bli mer effektiv. Varje producerad enhet av varor eller tjänster måste ske med mindre användning av begränsade naturresurser och mindre påfrestning på den biologiska produktionen. Vi måste skapa en mer eko-effektiv ekonomi, med hjälp av effektiv teknik och smarta systemlösningar. Det handlar om att skapa mer värde med mindre insats.
Det handlar alltså inte om att rulla utvecklingen tillbaka, utan om att vara smartare, att producera mer nytta med en mindre insats. Antar Europa utmaningen att ställa om till en mer eko-effektiv ekonomi innebär det i sin tur också att nya jobb kommer att skapas. För nu efterfrågar allt fler lösningarna på klimatproblemen. Kan vi leverera rätt teknik och systemlösningar för ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan, i takt med att mål och policy utvecklas i andra betydande ekonomier, innebär det en tydlig konkurrensfördel Europa. Men inte minst innebär det att jordens resurser räcker till fler.
För det hållbara samhället är ingen utopi. Kom ihåg att Sverige redan har börjat ställa om. Vi har lyckats minska koldioxidutsläppen med 9 procent sedan 1990, samtidigt som ekonomin vuxit med 48 procent. Det är möjligt att kombinera ökad tillväxt och minskade utsläpp är möjligt.
När Europas konkurrensministrar nu samlas i Umeå hoppas vi ta nya steg på vägen ut ur klimat- och jobbkrisen. Lyckas vi kommer det inte bara att skapa en grön omställning utan också en motor för jobb och tillväxt i hela EU.
Idag samlas Europas konkurrensministrar för ett informellt ministermöte i Umeå. Mötet äger rum i en händelserik tid – världen står inför både en klimat- och en jobbkris. Men lösningen ligger i våra händer. Det är vår förhoppning att Europa kan vara en förebild och visa världen att det hållbara samhället är möjligt samtidigt som det bidrar till ökad konkurrenskraft.
Aldrig tidigare har mänskligheten upplevt en sådan rikedom som idag. Klyftan krymper snabbt mellan den rika världen och större delen av den fattiga. Men de ekonomiska framstegen har till stor del skett på bekostnad av vår miljö. Idag är människan ensamt den dominerande faktorn för hur livsmiljön formas för alla andra levande varelser på jorden.
Det är kanske bara en sak som är helt säker i den nuvarande globala utvecklingen - den är inte hållbar. Den samlade effekten av en växande global befolkning och stark ekonomisk tillväxt är att många ekosystem på jorden idag är pressade till gränsen för kollaps. Därmed undergrävs också förutsättningarna för fortsatt välstånd och utveckling.
För att inte globaliseringens framgångssaga ska bli en återvändsgränd är det uppenbart att ekonomin måste bli mer effektiv. Varje producerad enhet av varor eller tjänster måste ske med mindre användning av begränsade naturresurser och mindre påfrestning på den biologiska produktionen. Vi måste skapa en mer eko-effektiv ekonomi, med hjälp av effektiv teknik och smarta systemlösningar. Det handlar om att skapa mer värde med mindre insats.
Det handlar alltså inte om att rulla utvecklingen tillbaka, utan om att vara smartare, att producera mer nytta med en mindre insats. Antar Europa utmaningen att ställa om till en mer eko-effektiv ekonomi innebär det i sin tur också att nya jobb kommer att skapas. För nu efterfrågar allt fler lösningarna på klimatproblemen. Kan vi leverera rätt teknik och systemlösningar för ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan, i takt med att mål och policy utvecklas i andra betydande ekonomier, innebär det en tydlig konkurrensfördel Europa. Men inte minst innebär det att jordens resurser räcker till fler.
För det hållbara samhället är ingen utopi. Kom ihåg att Sverige redan har börjat ställa om. Vi har lyckats minska koldioxidutsläppen med 9 procent sedan 1990, samtidigt som ekonomin vuxit med 48 procent. Det är möjligt att kombinera ökad tillväxt och minskade utsläpp är möjligt.
När Europas konkurrensministrar nu samlas i Umeå hoppas vi ta nya steg på vägen ut ur klimat- och jobbkrisen. Lyckas vi kommer det inte bara att skapa en grön omställning utan också en motor för jobb och tillväxt i hela EU.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)