Tiden går fort och år 2007 kan snart läggas till handlingarna. Under året som gått har vi i riksdagen fattat en lång rad beslut, en del av dem kommer vi som norrbottningar att märka av redan vid årsskiftet.
En viktig förändring är att vi får lägre elpris i norra Sverige. Energiskattesatsen sänks efter årsskiftet för norrlandslänen med 3 öre per kWh. Från dagens 20,1 öre till 17,1. Att jämföra med södra Sveriges skattesats på 26,1kWh.
En av de viktigaste uppgifterna för regeringen under året har varit att få bukt med den stora arbetslösheten bland unga. Ungdomsarbetslösheten har minskat med mer än 30 procent i Norrbotten sedan regeringsskiftet, men mycket återstår att göra. Den tredje december infördes därför den så kallade Jobbgarantin för ungdomar. I garantin ingår studie- och yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter med coachning och detta arbete ska kombineras med praktik och utbildning. Från den första januari införs också möjligheten till nystartsjobb inom den offentliga sektorn.
Årets politiska debatt har dominerats av klimatfrågan. I budgeten för 2008 presenterade regeringen en stor satsning på klimatet, en del av klimatpaketet var en höjning av koldioxidskatten på bensin och diesel, i syfte att minska koldioxidutsläppen och ta ansvar för vår framtida miljö. Samtidigt höjs reseavdraget från 18 till 18:50 kronor per mil för att inte missgynna t ex Norrbotten där bilen ofta är den enda transportmöjligheten. Skattehöjningen träder i kraft vid årsskiftet.
Den kanske tydligaste förändringen som inträffar efter nyår är det andra steget i jobbskatteavdraget. 10,72 miljarder satsas på att ge människor mer pengar kvar i plånboken. För en vanlig förskolelärare innebär jobbskatteavdragets första och andra steg en skattesänkning på nästan 1 100 kronor i månaden.
Ett nyligen fattat beslut gäller fastighetsskatten. Skatten avskaffas från första januari 2008 till förmån för en kommunal avgift. Den svenska genomsnittsvillan får en sänkt kostnad med över 2 000 kronor jämfört med det system som rådde innan regeringsskiftet. För ett småhus blir avgiften 6000 kronor/år, men högst 0,75 % av taxeringsvärdet. En djupt orättvis skatt, avskaffas till förmån för en enkel och förutsägbar avgift.
En ganska liten, men principiellt viktig fråga är att från årsskiftet försvinner kravet på att en kvinna som genomför en abort i Sverige måste vara svensk medborgare eller bosatt i Sverige. Kvinnan själv, eller hennes sjukförsäkring i hemlandet bekostar aborten. Beslutet sänder en viktig signal om att rätten till sin egen kropp sträcker sig bortom Sveriges gränser, den rätten gäller alla, alltid.
Första juli i år infördes möjligheten att göra skatteavdrag för hushållstjänster. Från första januari ges samma möjlighet för människor som får en skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Sedan avdraget infördes har mängder av företag startats inom tjänstesektorn, detta beslut breddar marknaden och öppnar upp för fler nya företag i sektorn.
I valet 2006 fick vi ett mandat att förändra Sverige, i vårt valmanifest målade vi upp en tydlig vision och vi presenterade många konkreta förslag, 131 stycken närmare bestämt. Vi ville minska det utanförskap som tolv år av sossestyre hade skapat. Vi har nu genomfört 9 av 10 vallöften, men vi bockar inte bara av punkter på en lista därför att vi tycker det är viktigt att hålla det vi lovar. Vi gör det därför att vi har en vision om ett Sverige där människor får mer tid med nära och kära, där man har mer pengar kvar i slutet av månaden, där vi tar ansvar för vår miljö och där friheten är större.
måndag 31 december 2007
fredag 21 december 2007
Norrbotten behöver fler företagare
Sveriges ekonomi fortsätter att växa och den kraftigt ökade sysselsättningen, som inte sett sin motsvarighet sedan 1950-talet, fortsätter. Konjunkturinstitutets prognos är att minst 6 000 norrbottningar kommer att gå från utanförskap till arbete mellan 2006 och 2009. Företagandet spelar en viktig roll i detta och därför är det glädjande att se en stadig ökning i nyföretagandet. 28 500 nya företag startades i Sverige under första halvåret 2007, men de behöver ständigt bli fler. Inte minst i Norrbotten där behovet är stort av en breddad näringslivsstruktur.
Centerpartiet vill att det ska vara tryggt, roligt och enkelt att driva företag. Hindren för företagsetableringar och tillväxt måste minimeras och vi behöver fler som vågar satsa. För ett företagsklimat i världsklass måste vi också ge de rätta förutsättningarna, företagarna måste tillåtas fokusera på sin verksamhet istället för att lägga orimligt mycket tid på en administrativ regelbörda. Idag anser många företagare att det är för byråkratiskt att starta ett företag och att det är svårt att få ekonomin att gå runt.
Arbetet med att sänka de administrativa kostnaderna och krånglet för företagen är regeringen i full gång med och målet är en 25-procentig minskning till år 2010. Det ska vara enklare och lönsammare att driva företag. Förenklade redovisningsregler, enklare aktiebolagsform och en översyn av konkurrenslagen liksom trygghetssystemen är exempel på påbörjade åtgärder. Det kommer också att bli enklare att få F-skattsedel framöver.
Konkreta resultat har skett i form av reformerade 3:12-regler, avskaffandet av Lex Uggla och att momsinbetalningsperioden har förlängts. Vi har också halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar 18-24 år, slopat arbetsgivarens medfinansieringsansvar för sjukförsäkringen och vi har avskaffat förmögenhetsskatten för att behålla investeringsvilligt kapital i landet.
Arbetsrätten är ett område som behöver en översyn. Dagens system som socialdemokraterna la grunden till är anpassad efter 1970-talets samhälle och dåtidens arbetsmarknad. Centerpartiet vill förbättra den svenska modellen – vi måste vara öppna för förändringar och utveckling. Vi är pådrivande i regeringens arbete där konfliktreglerna och reglerna om proportionalitet för närvarande ses över. Konkreta förändringar har dock redan skett genom förbättrade möjligheter till såväl säsongsanställning som den fria visstidsanställningen under 24 månader som träder ikraft vid årsskiftet.
Det svenska socialförsäkringssystemet är uppbyggt för löntagare med jämna inkomster, medan företagare ofta tvingas betala för ett trygghetssystem som de själva inte har möjlighet att utnyttja. Det vill vi förändra. Vi vill ha ett offentligt trygghetssystem som uppmuntrar människor att våga gå från jobb till eget företagande eller från bidrag till att starta eget och ett trygghetssystem som inte missgynnar företagare i förhållande till anställda. Det ska vara lika naturligt att vara anställd som företagare. Centerpartiet vill studera möjligheten till en så kallad optout-lösning, vilket ger företagaren möjlighet att välja bort de offentliga socialförsäkringarna till förmån för privata försäkringslösningar.
I Centerpartiets vision för Sverige och Norrbotten spelar företagen och företagandet en central roll. Företagen är viktiga om vi ska behålla en fortsatt tillväxt. Centerpartiet kommer därför även fortsättningsvis kämpa för förbättrade villkor för Sveriges företagare.
Centerpartiet vill att det ska vara tryggt, roligt och enkelt att driva företag. Hindren för företagsetableringar och tillväxt måste minimeras och vi behöver fler som vågar satsa. För ett företagsklimat i världsklass måste vi också ge de rätta förutsättningarna, företagarna måste tillåtas fokusera på sin verksamhet istället för att lägga orimligt mycket tid på en administrativ regelbörda. Idag anser många företagare att det är för byråkratiskt att starta ett företag och att det är svårt att få ekonomin att gå runt.
Arbetet med att sänka de administrativa kostnaderna och krånglet för företagen är regeringen i full gång med och målet är en 25-procentig minskning till år 2010. Det ska vara enklare och lönsammare att driva företag. Förenklade redovisningsregler, enklare aktiebolagsform och en översyn av konkurrenslagen liksom trygghetssystemen är exempel på påbörjade åtgärder. Det kommer också att bli enklare att få F-skattsedel framöver.
Konkreta resultat har skett i form av reformerade 3:12-regler, avskaffandet av Lex Uggla och att momsinbetalningsperioden har förlängts. Vi har också halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar 18-24 år, slopat arbetsgivarens medfinansieringsansvar för sjukförsäkringen och vi har avskaffat förmögenhetsskatten för att behålla investeringsvilligt kapital i landet.
Arbetsrätten är ett område som behöver en översyn. Dagens system som socialdemokraterna la grunden till är anpassad efter 1970-talets samhälle och dåtidens arbetsmarknad. Centerpartiet vill förbättra den svenska modellen – vi måste vara öppna för förändringar och utveckling. Vi är pådrivande i regeringens arbete där konfliktreglerna och reglerna om proportionalitet för närvarande ses över. Konkreta förändringar har dock redan skett genom förbättrade möjligheter till såväl säsongsanställning som den fria visstidsanställningen under 24 månader som träder ikraft vid årsskiftet.
Det svenska socialförsäkringssystemet är uppbyggt för löntagare med jämna inkomster, medan företagare ofta tvingas betala för ett trygghetssystem som de själva inte har möjlighet att utnyttja. Det vill vi förändra. Vi vill ha ett offentligt trygghetssystem som uppmuntrar människor att våga gå från jobb till eget företagande eller från bidrag till att starta eget och ett trygghetssystem som inte missgynnar företagare i förhållande till anställda. Det ska vara lika naturligt att vara anställd som företagare. Centerpartiet vill studera möjligheten till en så kallad optout-lösning, vilket ger företagaren möjlighet att välja bort de offentliga socialförsäkringarna till förmån för privata försäkringslösningar.
I Centerpartiets vision för Sverige och Norrbotten spelar företagen och företagandet en central roll. Företagen är viktiga om vi ska behålla en fortsatt tillväxt. Centerpartiet kommer därför även fortsättningsvis kämpa för förbättrade villkor för Sveriges företagare.
måndag 17 december 2007
Bort med (s)kygglapparna
Svartill TCO:s Veronica Magnusson i NSD den 11 december
Visst har TCO visioner, skriver TCO-rådets ordförande Veronica Magnusson på NSD-debatt den 11 december som ett svar på ett tidigare inlägg av mig. Och det har jag inte tvivlat en sekund på. Däremot hade jag hellre diskuterat dessa vid vårt möte än använt den mesta tiden till att käbbla med mina socialdemokratiska kollegor.
Lite besviken och fundersam blir jag både som riksdagsledamot och medlem i TCO sedan mer än 30 år när Veronica Magnusson så enkelt viftar bort mina frågeställningar med att det är regeringens ansvar. Jag hade både en förväntan och föreställning om att TCO har ambitionen att vara aktivt när det gäller att forma vår gemensamma framtid. TCO Norrbotten behövs inte minst för att se till att de myter och vanföreställningar som finns om vår region inte får står oemotsagda, men också för att visa på vikten av att goda arbetsvillkor för den professionella och välutbildade arbetskraft som TCO företräder.
Därför är jag förvånad över att TCO är så ensidigt kritiska trots att Sverige nu får en politik som är så gynnsam för TCO:s medlemmar. Visserligen är jag medveten om att TCO vill sänka skatterna än mer för de med höga inkomster, men det ska inte skymma det faktum att det är mycket länge sedan som ingenjörer, lärare, poliser, ekonomer, sjuksköterskor m fl grupper fått så mycket kvar i plånboken som nu med alliansregeringen vid makten.
Det faktum att TCO nationellt leds av en aktiv socialdemokrat och tillika statssekreterare i en socialdemokratisk regering borde inte tillåtas påverka organisationens agerande. Tyvärr talar inte de senaste årens erfarenheter för att så skulle vara fallet. Något jag beklagar eftersom Sverige behöver aktiva och partipolitiskt obundna fackliga organisationer.
Visst har TCO visioner, skriver TCO-rådets ordförande Veronica Magnusson på NSD-debatt den 11 december som ett svar på ett tidigare inlägg av mig. Och det har jag inte tvivlat en sekund på. Däremot hade jag hellre diskuterat dessa vid vårt möte än använt den mesta tiden till att käbbla med mina socialdemokratiska kollegor.
Lite besviken och fundersam blir jag både som riksdagsledamot och medlem i TCO sedan mer än 30 år när Veronica Magnusson så enkelt viftar bort mina frågeställningar med att det är regeringens ansvar. Jag hade både en förväntan och föreställning om att TCO har ambitionen att vara aktivt när det gäller att forma vår gemensamma framtid. TCO Norrbotten behövs inte minst för att se till att de myter och vanföreställningar som finns om vår region inte får står oemotsagda, men också för att visa på vikten av att goda arbetsvillkor för den professionella och välutbildade arbetskraft som TCO företräder.
Därför är jag förvånad över att TCO är så ensidigt kritiska trots att Sverige nu får en politik som är så gynnsam för TCO:s medlemmar. Visserligen är jag medveten om att TCO vill sänka skatterna än mer för de med höga inkomster, men det ska inte skymma det faktum att det är mycket länge sedan som ingenjörer, lärare, poliser, ekonomer, sjuksköterskor m fl grupper fått så mycket kvar i plånboken som nu med alliansregeringen vid makten.
Det faktum att TCO nationellt leds av en aktiv socialdemokrat och tillika statssekreterare i en socialdemokratisk regering borde inte tillåtas påverka organisationens agerande. Tyvärr talar inte de senaste årens erfarenheter för att så skulle vara fallet. Något jag beklagar eftersom Sverige behöver aktiva och partipolitiskt obundna fackliga organisationer.
tisdag 11 december 2007
Förminska inte sjukvårdens betydelse
NSD krönika den 11 december
En arbetsgrupp med representanter för alla partier i de fyra nordligaste länen inleder sitt arbete i nästa vecka. Uppdraget är att arbeta fram ett förslag på hur även vår del av Sverige kan få en regional organisation som bättre klarar att svara upp mot medborgarnas krav på goda förutsättningar för jobb och företagande, bra kommunikationer samt inte minst en sjukvård av högsta kvalitet. Ett bra initiativ och ett viktigt uppdrag. Det är vi själva och inte centralmakten som ska avgöra hur vi ska organisera oss i vår del av landet.
En del hävdar att sjukvården inte ska avgöra hur Sverige ska organiseras. Infrastruktursatsningar, regionala utvecklingsinsatser och utbildningsstrategier i all ära – utan en tydlig politisk ambition om att tillförsäkra alla medborgare i vårt avlånga land en sjukvård av högsta medicinska kvalitet och säkerhet är trovärdigheten mycket låg. Jag är övertygad om att alla de partier som sitter i riksdagen har en sådan ambition. Vägen dit skiljer sig åt – om än inte så mycket som den politiska pajkastningen ger sken av – framförallt när det gäller öppenheten för mångfald, valfrihet och tillgänglighet.
Enigheten är total om att den svenska sjukvården ska vara solidariskt finansierad över skattsedeln och styras så att den nyttjas utifrån människornas behov. Samtliga partier i riksdagen är också överens om att de flesta landsting är för små för att klara de utmaningar som inte minst den oerhört snabba kunskaps- och teknikutveckling som sker och kommer att ske, inom hälso- och sjukvården.
Därför har jag svårt att se hur behovet av en funktionell och ändamålsenlig organisation för hälso- och sjukvården inte ska få spela en avgörande roll när Sveriges nya regionala geografi ska formas. Särskilt tydligt blir det för oss som bor i norra Sverige där de stora geografiska avstånden och låga befolkningstalet ökar behovet att samverkan.
Ett stort ansvar vilar på de politiker som nu sitter i den arbetsgrupp som bildats för att avgöra hur den regionala organisationen för norra Sverige ska se ut. Tillåt mig tvivla på att det kommer att vara framgångsrikt att möta väljarna med argument om att ”vi får nog acceptera en sjukvård av lägre kvalitet i Norrbotten, men vi har i alla lyckats behålla många landstingspolitiker”. Eller om läkarutbildningen och universitetssjukhuset i Umeå utarmas på grund av att kultur- och trafiksamarbetet fick avgöra gränserna för de nya regionkommunerna.
En arbetsgrupp med representanter för alla partier i de fyra nordligaste länen inleder sitt arbete i nästa vecka. Uppdraget är att arbeta fram ett förslag på hur även vår del av Sverige kan få en regional organisation som bättre klarar att svara upp mot medborgarnas krav på goda förutsättningar för jobb och företagande, bra kommunikationer samt inte minst en sjukvård av högsta kvalitet. Ett bra initiativ och ett viktigt uppdrag. Det är vi själva och inte centralmakten som ska avgöra hur vi ska organisera oss i vår del av landet.
En del hävdar att sjukvården inte ska avgöra hur Sverige ska organiseras. Infrastruktursatsningar, regionala utvecklingsinsatser och utbildningsstrategier i all ära – utan en tydlig politisk ambition om att tillförsäkra alla medborgare i vårt avlånga land en sjukvård av högsta medicinska kvalitet och säkerhet är trovärdigheten mycket låg. Jag är övertygad om att alla de partier som sitter i riksdagen har en sådan ambition. Vägen dit skiljer sig åt – om än inte så mycket som den politiska pajkastningen ger sken av – framförallt när det gäller öppenheten för mångfald, valfrihet och tillgänglighet.
Enigheten är total om att den svenska sjukvården ska vara solidariskt finansierad över skattsedeln och styras så att den nyttjas utifrån människornas behov. Samtliga partier i riksdagen är också överens om att de flesta landsting är för små för att klara de utmaningar som inte minst den oerhört snabba kunskaps- och teknikutveckling som sker och kommer att ske, inom hälso- och sjukvården.
Därför har jag svårt att se hur behovet av en funktionell och ändamålsenlig organisation för hälso- och sjukvården inte ska få spela en avgörande roll när Sveriges nya regionala geografi ska formas. Särskilt tydligt blir det för oss som bor i norra Sverige där de stora geografiska avstånden och låga befolkningstalet ökar behovet att samverkan.
Ett stort ansvar vilar på de politiker som nu sitter i den arbetsgrupp som bildats för att avgöra hur den regionala organisationen för norra Sverige ska se ut. Tillåt mig tvivla på att det kommer att vara framgångsrikt att möta väljarna med argument om att ”vi får nog acceptera en sjukvård av lägre kvalitet i Norrbotten, men vi har i alla lyckats behålla många landstingspolitiker”. Eller om läkarutbildningen och universitetssjukhuset i Umeå utarmas på grund av att kultur- och trafiksamarbetet fick avgöra gränserna för de nya regionkommunerna.
söndag 2 december 2007
Låt oss diskutera Norrbottens framtid
Svar till Karin Åströms krönika i NSD den 27 november
Min socialdemokratiska riksdagskollega Karin Åström ifrågasätter om jag förstått att jag är ”regeringens företrädare här hemma i Norrbotten”. Ingen läsare av NSD ha undgått att jag varit beredd att stå upp för den politik som alliansregeringen nu genomför.
Det kan heller inte ha undgått läsarna av NSD att Karin Åström och övriga fem socialdemokratiska riksdagsledamöter helt koncentrerar sitt politiska arbete på att ifrågasätta den politik som förs. Något som är helt legitimt för dem i rollen som oppositionspolitiker, även om jag är övertygad om att allt fler börjat efterlysa socialdemokraternas egna politiska alternativ. Dagens ensidiga missnöjespopulism från socialdemokraternas sida bär knappast över valet 2010.
Rollerna och svaren var därför rätt givna när vi som riksdagsledamöter möte TCO-rådet för någon vecka sedan. Jag försvarade alliansregeringens genomförda politik medan socialdemokraterna kritiserade den samma. Min poäng är att värdet av en sådan diskussion inte kan vara särskilt stort när det gäller att forma en politik som ligger i TCO-medlemmarnas intresse.
Jag hade gärna velat höra mer om TCO:s vision för Norrbottens framtid. Hur tar vi långsiktigt vara på den positiva utvecklingen i vårt län? Hur kommer vi tillrätta med den arbetskraftsbrist som bromsar den positiva utvecklingen? Vad har TCO för syn på de utmaningar och möjligheter som klimatfrågan innebär? Frågeställningar som även borde intressera länets socialdemokratiska riksdagsledamöter.
Min och centerpartiets vision är att Norrbotten ska vara en region där var och en tar ansvar för sitt liv och där samhällets roll består i att göra detta möjligt. Där det är lätt och uppskattat att vara företagsam.
Norrbotten ska vara en region där medborgarna har mer att säga till om och ges möjlighet att ta ansvar för sin framtid. En region där arbete och egen försörjning är utgångspunkten för den egna stoltheten och viljan och förmågan att klara sig själv. Att ha ett jobb ger trygghet och ökad självständighet.
Norrbotten ska vara en öppen region. Öppet för handel med omvärlden. Öppet gentemot människor som söker skydd här. Ett öppet samhälle byggt på respekt och ansvar för människors rättigheter och möjligheten att leva sina egna liv. Det är en öppenhet som gäller alla och alltid, inte bara några få när det passar.
Det är en vision som jag ser framemot att få diskutera och utveckla tillsammans med TCO och andra engagerade norrbottningar.
Min socialdemokratiska riksdagskollega Karin Åström ifrågasätter om jag förstått att jag är ”regeringens företrädare här hemma i Norrbotten”. Ingen läsare av NSD ha undgått att jag varit beredd att stå upp för den politik som alliansregeringen nu genomför.
Det kan heller inte ha undgått läsarna av NSD att Karin Åström och övriga fem socialdemokratiska riksdagsledamöter helt koncentrerar sitt politiska arbete på att ifrågasätta den politik som förs. Något som är helt legitimt för dem i rollen som oppositionspolitiker, även om jag är övertygad om att allt fler börjat efterlysa socialdemokraternas egna politiska alternativ. Dagens ensidiga missnöjespopulism från socialdemokraternas sida bär knappast över valet 2010.
Rollerna och svaren var därför rätt givna när vi som riksdagsledamöter möte TCO-rådet för någon vecka sedan. Jag försvarade alliansregeringens genomförda politik medan socialdemokraterna kritiserade den samma. Min poäng är att värdet av en sådan diskussion inte kan vara särskilt stort när det gäller att forma en politik som ligger i TCO-medlemmarnas intresse.
Jag hade gärna velat höra mer om TCO:s vision för Norrbottens framtid. Hur tar vi långsiktigt vara på den positiva utvecklingen i vårt län? Hur kommer vi tillrätta med den arbetskraftsbrist som bromsar den positiva utvecklingen? Vad har TCO för syn på de utmaningar och möjligheter som klimatfrågan innebär? Frågeställningar som även borde intressera länets socialdemokratiska riksdagsledamöter.
Min och centerpartiets vision är att Norrbotten ska vara en region där var och en tar ansvar för sitt liv och där samhällets roll består i att göra detta möjligt. Där det är lätt och uppskattat att vara företagsam.
Norrbotten ska vara en region där medborgarna har mer att säga till om och ges möjlighet att ta ansvar för sin framtid. En region där arbete och egen försörjning är utgångspunkten för den egna stoltheten och viljan och förmågan att klara sig själv. Att ha ett jobb ger trygghet och ökad självständighet.
Norrbotten ska vara en öppen region. Öppet för handel med omvärlden. Öppet gentemot människor som söker skydd här. Ett öppet samhälle byggt på respekt och ansvar för människors rättigheter och möjligheten att leva sina egna liv. Det är en öppenhet som gäller alla och alltid, inte bara några få när det passar.
Det är en vision som jag ser framemot att få diskutera och utveckla tillsammans med TCO och andra engagerade norrbottningar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)