Lågkonjunkturens effekter fortsätter att slå hårt mot arbetsmarknaden och mot landets företagare. Även om vi i Norrbotten klarat oss bättre än de flesta andra regioner så brottas även Norrbottens kommuner och landstinget av kraftiga underskott som följd av den ekonomiska krisen. Självklart behövs det med mer resurser till kommunerna och landstingen, men det är viktigt att i budgetförhandlingar prioritera reformer, som gör det lättare att anställa och på så vis möta varsel och en stigande arbetslöshet.
I lågkonjuktur med en närapå fördubblad arbetslöshet är det viktigt med åtgärder som gör det lättare att anställa för både privata företag och kommunerna, just för att bromsa den stigande arbetslösheten. Den nuvarande nivån för uttag av socialavgifter och allmänna löneavgifter i Sverige (8 procentenheter högre än Europagenomsnittet) försämrar företagens lönsamhet och påverkar förutsättningarna för att driva ett företag. Det är nu arbetsgivaravgiften bör sänkas ytterligare vilket skulle leda till att stärka konkurrenskraften och sänka priserna.
Centerpartiet vill lägga grunden för en långsiktig och uthållig tillväxt och därmed gå stärkta ur den ekonomiska krisen. Det innebär att minska det växande utanförskapet och få fler i arbete inom den privata sektorn och dessutom klara finansieringen av välfärden med bra skola, vård och omsorg.
Genom att ta andra steget i sänkningen av arbetsgivaravgiften minskar vi kostnadstrycket för både företag och offentlig sektor och förbättrar därmed villkoren för nyanställningar och ett ökat arbetsutbud. En sänkt arbetsgivaravgift är väl satsade pengar som både bibehåller arbetslinjen och främjar företagarnas tillväxt och konkurrenskraft. Enligt organisationerna Svenskt näringsliv och Företagarna är det tydligt att en sänkt arbetsgivaravgift är rätt väg att gå, för att möjliggöra företagandet och stärka konkurrenskraften.
För kommuner och landsting som helhet innebär förslaget en kraftfull förstärkning av ekonomin med tydligt fokus på minskade kostnader för anställda. Det totala utfallet blir ca 3 miljarder kronor vilket ger bättre förutsättningar för att slå vakt om välfärden. Bara för Luleå kommun uppgår kostnadsminskningen till ungefär 17 miljoner kr. Det är medel som kan frigöras och som istället kan användas till nyanställningar.
För näringslivet innebär en motsvarande sänkning av arbetsgivaravgiften totalt sett 7,5 mdkr och enligt finanspolitiska rådet kommer sysselsättningen till följd av det att öka med 13 000 nya jobb redan på två års sikt. Landets företag stimuleras på så vis att växa och generera ekonomisk tillväxt som kommer välfärden till godo. Bara för företagarna i Luleå innebär det över 60 miljoner kr i sänkta kostnader. Det är pengar som kan användas till att nyanställa, kompetensutveckla sin personal eller stimulera till företagsutvecklande investeringar. För ett exempelföretag med 50 anställda ger enbart en sänkning med 2 procent (dvs. under år 2009 och 2010) 390 000 kr i sänkta kostnader.
Om Sverige vill bygga för framtiden och öka sin konkurrenskraft internationellt bör budgetbesluten inriktas på att stimulera företagen. Det är genom företagandet vi kan möta den skenande ungdomsarbetslösheten och säkra sysselsättningstillväxten. Vi får fler i arbete, ökad tillväxt och därmed mer pengar till den gemensamma välfärden Så bygger vi basen för ett långsiktigt välstånd.
