Debattartikel tillsammans med Kristina Bäckström
Landsbygden i norra Sverige med små samhällen, byar och glesbygd är en enorm tillgång för Sveriges tillväxt. Här finns rekreation, natur- och kulturmiljövärden, attraktiv boendemiljö men framför allt en enorm potential vad gäller de gröna näringarna.
Som centerpartister har vi en lång historia av att driva landsbygdspolitik, regionalpolitik och jord- och skogsbrukspolitik. Vi har gjort det av två viktiga anledningar. Dels att det ska vara lika villkor för alla oavsett var man bor i Sverige och dels för den enorma kraft av idérikedom och entreprenörskapsanda som finns hos de egenföretagare och människor som bor och driver företag på landsbygden.
Visst finns det mycket kvar i regeringsställning att göra för att ytterligare förbättra villkoren för dem som bor och arbetar på landet. För många som bor i glesbygden är tillgång till service såsom bränslemackar, post och bank väldigt viktiga, liksom att infrastrukturen, såväl mobil, som bredband och enskilda vägar fungerar.
Politiken har en viktig roll – genom politiska beslut skapar vi förutsättningar för människor att bo och leva. Vi kan konstatera att det finns bygder som blomstrar och bygder som avfolkas, trots samma nationella politik i hela landet, dessa bygder kan till och med ligga inom samma kommun. Det visar att politiken har en viktig roll, men det lokala engagemanget, de lokala eldsjälarna är mycket viktigare och de måste uppmuntras.
Regeringen har gjort mycket för den svenska landsbygden. Inte minst genom den unika Landsbygdsstrategin som kom i våras. Landsbygdsstrategin innebär ett tydligt värderingsskifte i synen på landsbygden, som varken ska vara ett museum eller en tärande sektor i svensk ekonomi. Vi ser landsbygdens möjlighet till utveckling och att bli en motor i jobbskapande och tillväxt.
Centerpartiet och regeringen har dessutom bland annat satsat på ett landsbygdsprogram som omfattar 35 miljarder kr på sju år, en reformerad strandskyddslagstiftning som gör det möjligt att bygga och bo efter lokala behov, en stor satsning på drift och underhåll av våra enskilda vägar, sänkta elskatter, enklare att skylta med sitt företag längs landsortsvägarna och en satsning på småskalig livsmedelsproduktion. I höstens budgetproposition har vi dessutom fått igenom att ta bort handelsgödselskatten vilket stärker konkurrenskraften för många bönder. En bredbandssatsning på landsbygden på 250 miljoner kronor är också nytt, liksom en sänkning av egenavgifterna för landets egenföretagare. Det är frågor av stort och smått men som har reell påverkan för människor i vardagen.
Den norrländska landsbygden har tusen möjligheter. I klimatomställningen har de gröna näringarna en nyckelroll att spela och en enorm framtidspotential. Här är du som bor på landet en viktig aktör men vi ska se till att Centerpartiet fortsätter att vara en stark röst för landsbygden.
torsdag 22 oktober 2009
Pohjoismaiden välistä EU-yhteistyötä vahvistettava
Julkaistu: 22.10.2009
"EU:n alueella toimiva parlamentaarinen järjestö ei nykypäivänä voi olla olemassa ilman osallistumista Eurooppa-politiikkaan."
Olli Kivinen kirjoitti kolumnissaan (HS 13. 10.), että virallisen pohjoismaisen yhteistyön instituutiot, Pohjoismaiden neuvosto ja ministerineuvosto, eivät ole entisellään Suomen, Ruotsin ja Tanskan EU-jäsenyyden jälkeen. Tämä on osuva kuvaus nykytilanteesta.
Nykyisin nimittäin suurin osa näissä kahdessa pohjoismaisessa järjestössä käsiteltävistä asioista liittyy jollain tavalla Euroopan unioniin. Tämä antaa aihetta miettiä uudelleen pohjoismaisten instituutioiden roolia ja tehtävänantoa. Esimerkiksi Pohjoismaiden neuvoston roolia tulisi harkita uudelleen.
Pohjoismaiden neuvoston tehtävä on antaa suosituksia Pohjoismaiden hallituksille. Tätä kautta se pystyy periaatteessa vaikuttamaan Pohjoismaiden EU-yhteistyöhön jo varsin varhaisessa vaiheessa. Monista käytännön syistä johtuen ennakoiva vaikuttaminen on kuitenkin nykytilanteessa vaikeaa tai lähestulkoon mahdotonta.
Pohjoismaiden neuvosto myös käsittelee EU-asioita täysin irrallaan Pohjoismaiden parlamenteissa samanaikaisesti tapahtuvasta EU-lainsäädäntötyöstä.
Neuvosto ei ole nykytilanteessa pohjoismaisen EUpolitiikan toimija. Onko edes olemassa pohjoismaista EU-politiikkaa?
Tuoreimpien selvitysten mukaan pohjoismainen yhteistyö on puutteellista sekä EU-lainsäädännön valmistelu- että toimeenpanovaiheessa. Kaikkein heikoimmassa asemassa ovat Islanti ja Norja, jotka ovat lähes kokonaan valmistelun ulkopuolella mutta kuitenkin soveltavat huomattavaa osaa EU:n lainsäädännöstä.
Meidän käsityksemme mukaan Pohjoismaiden välistä EU-lainsäädäntöyhteistyötä olisi mahdollisuus tiivistää huomattavasti nykyisestään. Tämä koskee kaikkia vaiheita säädösvalmistelusta lakien täytäntöönpanoon.
Paremmasta yhteistyöstä olisi se hyöty, että estettäisiin myös Kivisen kammoamien uusien byrokraattisten esteiden syntyminen Pohjoismaiden välille.
Parlamenttien osalta yhteistyön tiivistäminen tarkoittaisi ensi vaiheessa sitä, että tiedonvaihtoa ja suoria yhteyksiä pohjoismaalaisten kansanedustajien välillä lisättäisiin, pohjoismaisia meppejä tietenkään unohtamatta.
Pohjoismaiden neuvosto voisi toimia parlamentaarisen tason EU-yhteistyön käynnistäjänä ja eteenpäin viejänä. Tulevaisuudessa sillä voisi olla tarkemmin määritelty tehtävä EU-koordinaatiossa, tosin nykyiset pohjoismaisen yhteistyön sopimukset eivät tätä mahdollista.
Mikäli Pohjoismaiden neuvosto jää kehittymässä olevan parlamenttien välisen EU-yhteistyön ulkopuolelle, ollaan tilanteessa, jossa Pohjoismaiden tärkeimpiin yhteistyöaiheisiin kuuluva EU on kokonaan virallisen pohjoismaisen parlamentaarisen yhteistyön ulkopuolella. Tämä ei mielestämme ole tarkoituksenmukaista.
EU:n alueella toimiva parlamentaarinen järjestö ei nykypäivänä voi olla olemassa ilman osallistumista Eurooppa-politiikkaan.
Pohjoismaisen yhteistyön perustana oleva Helsingin sopimus täyttää 50 vuotta vuonna 2012. Merkkipäivää tulisi juhlistaa päivittämällä virallinen pohjoismainen yhteistyö EU-aikakaudelle.
Myös nuoremmat sukupolvet arvostavat pohjoismaista yhteistyötä. Heidän suhtautumistapansa vain on enemmän käytännöllinen kuin ideologinen. EU-lainsäädäntöyhteistyö on pohjoismaista yhteistyötä käytännöllisimmillään.
JANNE SEURUJÄRVI
Suomi
STEFAN TORNBERG
Ruotsi
BENTE DAHL
Tanska
kansanedustajia ja Pohjoismaiden neuvoston keskiryhmän jäseniä
"EU:n alueella toimiva parlamentaarinen järjestö ei nykypäivänä voi olla olemassa ilman osallistumista Eurooppa-politiikkaan."
Olli Kivinen kirjoitti kolumnissaan (HS 13. 10.), että virallisen pohjoismaisen yhteistyön instituutiot, Pohjoismaiden neuvosto ja ministerineuvosto, eivät ole entisellään Suomen, Ruotsin ja Tanskan EU-jäsenyyden jälkeen. Tämä on osuva kuvaus nykytilanteesta.
Nykyisin nimittäin suurin osa näissä kahdessa pohjoismaisessa järjestössä käsiteltävistä asioista liittyy jollain tavalla Euroopan unioniin. Tämä antaa aihetta miettiä uudelleen pohjoismaisten instituutioiden roolia ja tehtävänantoa. Esimerkiksi Pohjoismaiden neuvoston roolia tulisi harkita uudelleen.
Pohjoismaiden neuvoston tehtävä on antaa suosituksia Pohjoismaiden hallituksille. Tätä kautta se pystyy periaatteessa vaikuttamaan Pohjoismaiden EU-yhteistyöhön jo varsin varhaisessa vaiheessa. Monista käytännön syistä johtuen ennakoiva vaikuttaminen on kuitenkin nykytilanteessa vaikeaa tai lähestulkoon mahdotonta.
Pohjoismaiden neuvosto myös käsittelee EU-asioita täysin irrallaan Pohjoismaiden parlamenteissa samanaikaisesti tapahtuvasta EU-lainsäädäntötyöstä.
Neuvosto ei ole nykytilanteessa pohjoismaisen EUpolitiikan toimija. Onko edes olemassa pohjoismaista EU-politiikkaa?
Tuoreimpien selvitysten mukaan pohjoismainen yhteistyö on puutteellista sekä EU-lainsäädännön valmistelu- että toimeenpanovaiheessa. Kaikkein heikoimmassa asemassa ovat Islanti ja Norja, jotka ovat lähes kokonaan valmistelun ulkopuolella mutta kuitenkin soveltavat huomattavaa osaa EU:n lainsäädännöstä.
Meidän käsityksemme mukaan Pohjoismaiden välistä EU-lainsäädäntöyhteistyötä olisi mahdollisuus tiivistää huomattavasti nykyisestään. Tämä koskee kaikkia vaiheita säädösvalmistelusta lakien täytäntöönpanoon.
Paremmasta yhteistyöstä olisi se hyöty, että estettäisiin myös Kivisen kammoamien uusien byrokraattisten esteiden syntyminen Pohjoismaiden välille.
Parlamenttien osalta yhteistyön tiivistäminen tarkoittaisi ensi vaiheessa sitä, että tiedonvaihtoa ja suoria yhteyksiä pohjoismaalaisten kansanedustajien välillä lisättäisiin, pohjoismaisia meppejä tietenkään unohtamatta.
Pohjoismaiden neuvosto voisi toimia parlamentaarisen tason EU-yhteistyön käynnistäjänä ja eteenpäin viejänä. Tulevaisuudessa sillä voisi olla tarkemmin määritelty tehtävä EU-koordinaatiossa, tosin nykyiset pohjoismaisen yhteistyön sopimukset eivät tätä mahdollista.
Mikäli Pohjoismaiden neuvosto jää kehittymässä olevan parlamenttien välisen EU-yhteistyön ulkopuolelle, ollaan tilanteessa, jossa Pohjoismaiden tärkeimpiin yhteistyöaiheisiin kuuluva EU on kokonaan virallisen pohjoismaisen parlamentaarisen yhteistyön ulkopuolella. Tämä ei mielestämme ole tarkoituksenmukaista.
EU:n alueella toimiva parlamentaarinen järjestö ei nykypäivänä voi olla olemassa ilman osallistumista Eurooppa-politiikkaan.
Pohjoismaisen yhteistyön perustana oleva Helsingin sopimus täyttää 50 vuotta vuonna 2012. Merkkipäivää tulisi juhlistaa päivittämällä virallinen pohjoismainen yhteistyö EU-aikakaudelle.
Myös nuoremmat sukupolvet arvostavat pohjoismaista yhteistyötä. Heidän suhtautumistapansa vain on enemmän käytännöllinen kuin ideologinen. EU-lainsäädäntöyhteistyö on pohjoismaista yhteistyötä käytännöllisimmillään.
JANNE SEURUJÄRVI
Suomi
STEFAN TORNBERG
Ruotsi
BENTE DAHL
Tanska
kansanedustajia ja Pohjoismaiden neuvoston keskiryhmän jäseniä
onsdag 21 oktober 2009
Jobben finns i privata företag
Debattartikel tillsammans med Linda Ylivainio
Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot världens länder, företag och medborgare. Ingen har gått oberörd genom dessa svåra tider, inte heller vi här i Norrbotten. När regeringen tidigare i höst presenterade sin budget var beskedet tydligt. Nu lägger vi kraften på att jobba Sverige ur krisen. 23 000 nya utbildningsplatser, 54 000 platser inom arbetsmarknadsåtgärder, ytterligare skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare liksom sänkt egenavgift och trygghetsreformer för företagare är några av regeringens satsningar. Ska Sverige komma stärkt ur krisen är det avgörande viktigt att ha jobben och därmed företagen i fokus eftersom fler i arbete ger ökad tillväxt och stärker vår gemensamma välfärd.
Som grav kontrast till regeringens politik står den rödgröna oppositionens budgetförslag. Deras recept för Sverige är att kraftigt höja skatter och avgifter för företag, ta 10 miljarder ur plånboken från låg- och medelinkomsttagare samt att låsa fast människor i långvarig arbetslöshet och bidragsberoende genom att återgå till tidigare AMS-politik. Trots mångårig erfarenhet av regeringsmakt tycks socialdemokraterna inte ha lärt sin läxa. De nya jobben kommer inte genom höjda skatter, statsstöd och ökad byråkrati.
Trots goda ambitioner från den förra regeringen så lyckades de aldrig förbättra företagens villkor. Ett av problemen var att de inte tog tag i statens föråldrade och stela strukturer. Istället löste de uppkomna problem genom att skapa nya regler men utan att ha företagsglasögon på sig. Med Alliansregeringen kom företagsglasögonen och ett aktivt arbete. Det har gjort skillnad. För första gången kan vi konstatera att det skett ett trendbrott för företagens regelkrångel. Under mandatperioden har vi hittills sänkt företagens kostnader med 46 miljarder kronor och arbetet fortsätter. Sammantaget är det 940 olika åtgärder som antingen genomförts, planeras eller utreds. Det är ett tydligt besked till de 28 000 privata arbetsställen som finns här i Norrbotten.
Regelförenkling är ett långsiktigt förändringsarbete. Det kräver en politik som förstår sambandet mellan fler och växande företag och jobbskapande. Det kräver en politik som förstår att våra entreprenörer behöver få mer tid att utveckla sin företagsverksamhet istället för att ägna sig åt byråkrati. Då duger inte höjda skatter för företag eller att återgå till tidigare bidragspolitik. Då duger inte den rödgröna oppositionens politik.
Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot världens länder, företag och medborgare. Ingen har gått oberörd genom dessa svåra tider, inte heller vi här i Norrbotten. När regeringen tidigare i höst presenterade sin budget var beskedet tydligt. Nu lägger vi kraften på att jobba Sverige ur krisen. 23 000 nya utbildningsplatser, 54 000 platser inom arbetsmarknadsåtgärder, ytterligare skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare liksom sänkt egenavgift och trygghetsreformer för företagare är några av regeringens satsningar. Ska Sverige komma stärkt ur krisen är det avgörande viktigt att ha jobben och därmed företagen i fokus eftersom fler i arbete ger ökad tillväxt och stärker vår gemensamma välfärd.
Som grav kontrast till regeringens politik står den rödgröna oppositionens budgetförslag. Deras recept för Sverige är att kraftigt höja skatter och avgifter för företag, ta 10 miljarder ur plånboken från låg- och medelinkomsttagare samt att låsa fast människor i långvarig arbetslöshet och bidragsberoende genom att återgå till tidigare AMS-politik. Trots mångårig erfarenhet av regeringsmakt tycks socialdemokraterna inte ha lärt sin läxa. De nya jobben kommer inte genom höjda skatter, statsstöd och ökad byråkrati.
Trots goda ambitioner från den förra regeringen så lyckades de aldrig förbättra företagens villkor. Ett av problemen var att de inte tog tag i statens föråldrade och stela strukturer. Istället löste de uppkomna problem genom att skapa nya regler men utan att ha företagsglasögon på sig. Med Alliansregeringen kom företagsglasögonen och ett aktivt arbete. Det har gjort skillnad. För första gången kan vi konstatera att det skett ett trendbrott för företagens regelkrångel. Under mandatperioden har vi hittills sänkt företagens kostnader med 46 miljarder kronor och arbetet fortsätter. Sammantaget är det 940 olika åtgärder som antingen genomförts, planeras eller utreds. Det är ett tydligt besked till de 28 000 privata arbetsställen som finns här i Norrbotten.
Regelförenkling är ett långsiktigt förändringsarbete. Det kräver en politik som förstår sambandet mellan fler och växande företag och jobbskapande. Det kräver en politik som förstår att våra entreprenörer behöver få mer tid att utveckla sin företagsverksamhet istället för att ägna sig åt byråkrati. Då duger inte höjda skatter för företag eller att återgå till tidigare bidragspolitik. Då duger inte den rödgröna oppositionens politik.
tisdag 20 oktober 2009
Äntligen sätts eleven i fokus!
Debattartikel tillsammans med Inga-Lis Samuelsson och Ulf Hannu
Morgondagens unga är morgondagens företagare, medarbetare och beslutsfattare. Därför är det viktigt att vi satsar på ungdomarna. I veckan fattar riksdagen ett historiskt och mycket efterlängtat beslut om en ny gymnasieskola. Vi tar nu ett steg mot en gymnasieskola med eleven i fokus, som ger alla en chans att lyckas och gör eleverna mer förberedda och bättre rustade för både yrkesliv och studier. Vi inför en gymnasieskola där elever i Norrbotten ska kunna utvecklas utifrån just deras unika förmågor och förutsättningar.
Idag är det alldeles för många elever som inte tar sig igenom gymnasieskolan. I Norrbotten hade mer än var fjärde elev läsåret 2007/08 inte fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år. Detta är inte acceptabelt! Tyvärr hamnar många av dessa elever i ett utanförskap där de saknar både grundläggande utbildning och arbete. Centerpartiet gick tillsammans med övriga Allianspartier - och med ett starkt stöd från den svenska befolkningen - därför till val på att reformera gymnasieskolan.
Vi inför nu en gymnasieskola med yrkesprogram, lärlingsutbildning och högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen ska ge mer fördjupade kunskaper och mer praktisk erfarenhet för det tänkta arbetet eller företagandet än vad som gjorts tidigare. Alla som läser ett yrkesprogram har självklart möjligheten att läsa in grundläggande högskolebehörighet. De högskoleförberedande programmen ska på ett bättre sätt förbereda inför vidare studier än vad som görs idag.
Den rödgröna oppositionen säger sig stå på de ungas sida. Därför är det märkligt att de vid ett eventuellt regeringsskifte vill riva upp gymnasiereformen och gå tillbaka till en gymnasieskola där en stor grupp ungdomar - särskilt pojkar från arbetarhem - riskerar hamna i långtida utanförskap. Tvärtemot vad som från vänsteroppositionen ofta framförs i debatten, får vi nu en gymnasieskola som inte sorterar eller tidigt slår ut elever. Alla vill och ska inte stöpas i samma mall - utan alla ska ges möjlighet till utbildning utifrån sina egna unika behov och förutsättningar, oavsett det handlar om teoretiska eller praktiska studier.
Kunskap är den viktigaste faktorn för att bryta det sociala utanförskapet. Därför fortsätter Allians för Sverige sitt bygge med en skola för alla. En skola som ger rättvisa möjligheter istället för orättvis likriktning, och en skola som är elevanpassad istället för likformig. Detta är grunden för vår skola och för den nya gymnasieskolan.
Morgondagens unga är morgondagens företagare, medarbetare och beslutsfattare. Därför är det viktigt att vi satsar på ungdomarna. I veckan fattar riksdagen ett historiskt och mycket efterlängtat beslut om en ny gymnasieskola. Vi tar nu ett steg mot en gymnasieskola med eleven i fokus, som ger alla en chans att lyckas och gör eleverna mer förberedda och bättre rustade för både yrkesliv och studier. Vi inför en gymnasieskola där elever i Norrbotten ska kunna utvecklas utifrån just deras unika förmågor och förutsättningar.
Idag är det alldeles för många elever som inte tar sig igenom gymnasieskolan. I Norrbotten hade mer än var fjärde elev läsåret 2007/08 inte fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år. Detta är inte acceptabelt! Tyvärr hamnar många av dessa elever i ett utanförskap där de saknar både grundläggande utbildning och arbete. Centerpartiet gick tillsammans med övriga Allianspartier - och med ett starkt stöd från den svenska befolkningen - därför till val på att reformera gymnasieskolan.
Vi inför nu en gymnasieskola med yrkesprogram, lärlingsutbildning och högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen ska ge mer fördjupade kunskaper och mer praktisk erfarenhet för det tänkta arbetet eller företagandet än vad som gjorts tidigare. Alla som läser ett yrkesprogram har självklart möjligheten att läsa in grundläggande högskolebehörighet. De högskoleförberedande programmen ska på ett bättre sätt förbereda inför vidare studier än vad som görs idag.
Den rödgröna oppositionen säger sig stå på de ungas sida. Därför är det märkligt att de vid ett eventuellt regeringsskifte vill riva upp gymnasiereformen och gå tillbaka till en gymnasieskola där en stor grupp ungdomar - särskilt pojkar från arbetarhem - riskerar hamna i långtida utanförskap. Tvärtemot vad som från vänsteroppositionen ofta framförs i debatten, får vi nu en gymnasieskola som inte sorterar eller tidigt slår ut elever. Alla vill och ska inte stöpas i samma mall - utan alla ska ges möjlighet till utbildning utifrån sina egna unika behov och förutsättningar, oavsett det handlar om teoretiska eller praktiska studier.
Kunskap är den viktigaste faktorn för att bryta det sociala utanförskapet. Därför fortsätter Allians för Sverige sitt bygge med en skola för alla. En skola som ger rättvisa möjligheter istället för orättvis likriktning, och en skola som är elevanpassad istället för likformig. Detta är grunden för vår skola och för den nya gymnasieskolan.
måndag 19 oktober 2009
Äntligen en verklighetsförankrad rovdjurspolitik!
Idag röstar jag i riksdagen för en ny svensk rovdjursförvaltning som ökar det regionala inflytandet och tar större hänsyn till dem som bor och verkar där rovdjuren finns.
När alliansregeringen tillträdde 2006 fanns det ett stort behov att förändra den svenska rovdjursförvaltningen. Det berodde på att förtroendet bland allmänheten var kört i botten efter åratal av socialdemokratisk passivitet.
Min och Centerpartiets linje har hela tiden varit att rovdjurspolitiken behöver ta större regional hänsyn för att politiken ska kunna bli trovärdig. I och med dagens riksdagsbeslut kommer det att bli verklighet. Decentraliseringen ökar inte bara den lilla människans möjlighet att påverka. Den ökar också acceptansen för rovdjuren och säkrar därmed deras överlevnad i ett längre perspektiv.
Av de rovdjur som berörs av riksdagens beslut är det vargen som väcker mest känslor och uppmärksamhet. Tyvärr har debatten ofta kommit att handla om antalet vargar istället för vargstammens genetiska status, som egentligen är det intressanta. Därför är det bra att den populationsstorlek på max 210 vargar som regeringen föreslår, kompletteras med kraftfulla åtgärder i syfte att förbättra vargstammens genetik.
På så sätt uppstår en "win-win" situation där tillväxten på varg kan begränsas till en nivå som ökar acceptansen bland medborgarna, samtidigt som vargen blir mer livskraftig. Det tycker jag måste få känneteckna en framgångsrik och trovärdig rovdjurspolitik!
När alliansregeringen tillträdde 2006 fanns det ett stort behov att förändra den svenska rovdjursförvaltningen. Det berodde på att förtroendet bland allmänheten var kört i botten efter åratal av socialdemokratisk passivitet.
Min och Centerpartiets linje har hela tiden varit att rovdjurspolitiken behöver ta större regional hänsyn för att politiken ska kunna bli trovärdig. I och med dagens riksdagsbeslut kommer det att bli verklighet. Decentraliseringen ökar inte bara den lilla människans möjlighet att påverka. Den ökar också acceptansen för rovdjuren och säkrar därmed deras överlevnad i ett längre perspektiv.
Av de rovdjur som berörs av riksdagens beslut är det vargen som väcker mest känslor och uppmärksamhet. Tyvärr har debatten ofta kommit att handla om antalet vargar istället för vargstammens genetiska status, som egentligen är det intressanta. Därför är det bra att den populationsstorlek på max 210 vargar som regeringen föreslår, kompletteras med kraftfulla åtgärder i syfte att förbättra vargstammens genetik.
På så sätt uppstår en "win-win" situation där tillväxten på varg kan begränsas till en nivå som ökar acceptansen bland medborgarna, samtidigt som vargen blir mer livskraftig. Det tycker jag måste få känneteckna en framgångsrik och trovärdig rovdjurspolitik!
onsdag 14 oktober 2009
I Umeå tas viktiga steg mot nya gröna jobb
Debattartikel tillsammans med Maud Olofsson
Idag samlas Europas konkurrensministrar för ett informellt ministermöte i Umeå. Mötet äger rum i en händelserik tid – världen står inför både en klimat- och en jobbkris. Men lösningen ligger i våra händer. Det är vår förhoppning att Europa kan vara en förebild och visa världen att det hållbara samhället är möjligt samtidigt som det bidrar till ökad konkurrenskraft.
Aldrig tidigare har mänskligheten upplevt en sådan rikedom som idag. Klyftan krymper snabbt mellan den rika världen och större delen av den fattiga. Men de ekonomiska framstegen har till stor del skett på bekostnad av vår miljö. Idag är människan ensamt den dominerande faktorn för hur livsmiljön formas för alla andra levande varelser på jorden.
Det är kanske bara en sak som är helt säker i den nuvarande globala utvecklingen - den är inte hållbar. Den samlade effekten av en växande global befolkning och stark ekonomisk tillväxt är att många ekosystem på jorden idag är pressade till gränsen för kollaps. Därmed undergrävs också förutsättningarna för fortsatt välstånd och utveckling.
För att inte globaliseringens framgångssaga ska bli en återvändsgränd är det uppenbart att ekonomin måste bli mer effektiv. Varje producerad enhet av varor eller tjänster måste ske med mindre användning av begränsade naturresurser och mindre påfrestning på den biologiska produktionen. Vi måste skapa en mer eko-effektiv ekonomi, med hjälp av effektiv teknik och smarta systemlösningar. Det handlar om att skapa mer värde med mindre insats.
Det handlar alltså inte om att rulla utvecklingen tillbaka, utan om att vara smartare, att producera mer nytta med en mindre insats. Antar Europa utmaningen att ställa om till en mer eko-effektiv ekonomi innebär det i sin tur också att nya jobb kommer att skapas. För nu efterfrågar allt fler lösningarna på klimatproblemen. Kan vi leverera rätt teknik och systemlösningar för ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan, i takt med att mål och policy utvecklas i andra betydande ekonomier, innebär det en tydlig konkurrensfördel Europa. Men inte minst innebär det att jordens resurser räcker till fler.
För det hållbara samhället är ingen utopi. Kom ihåg att Sverige redan har börjat ställa om. Vi har lyckats minska koldioxidutsläppen med 9 procent sedan 1990, samtidigt som ekonomin vuxit med 48 procent. Det är möjligt att kombinera ökad tillväxt och minskade utsläpp är möjligt.
När Europas konkurrensministrar nu samlas i Umeå hoppas vi ta nya steg på vägen ut ur klimat- och jobbkrisen. Lyckas vi kommer det inte bara att skapa en grön omställning utan också en motor för jobb och tillväxt i hela EU.
Idag samlas Europas konkurrensministrar för ett informellt ministermöte i Umeå. Mötet äger rum i en händelserik tid – världen står inför både en klimat- och en jobbkris. Men lösningen ligger i våra händer. Det är vår förhoppning att Europa kan vara en förebild och visa världen att det hållbara samhället är möjligt samtidigt som det bidrar till ökad konkurrenskraft.
Aldrig tidigare har mänskligheten upplevt en sådan rikedom som idag. Klyftan krymper snabbt mellan den rika världen och större delen av den fattiga. Men de ekonomiska framstegen har till stor del skett på bekostnad av vår miljö. Idag är människan ensamt den dominerande faktorn för hur livsmiljön formas för alla andra levande varelser på jorden.
Det är kanske bara en sak som är helt säker i den nuvarande globala utvecklingen - den är inte hållbar. Den samlade effekten av en växande global befolkning och stark ekonomisk tillväxt är att många ekosystem på jorden idag är pressade till gränsen för kollaps. Därmed undergrävs också förutsättningarna för fortsatt välstånd och utveckling.
För att inte globaliseringens framgångssaga ska bli en återvändsgränd är det uppenbart att ekonomin måste bli mer effektiv. Varje producerad enhet av varor eller tjänster måste ske med mindre användning av begränsade naturresurser och mindre påfrestning på den biologiska produktionen. Vi måste skapa en mer eko-effektiv ekonomi, med hjälp av effektiv teknik och smarta systemlösningar. Det handlar om att skapa mer värde med mindre insats.
Det handlar alltså inte om att rulla utvecklingen tillbaka, utan om att vara smartare, att producera mer nytta med en mindre insats. Antar Europa utmaningen att ställa om till en mer eko-effektiv ekonomi innebär det i sin tur också att nya jobb kommer att skapas. För nu efterfrågar allt fler lösningarna på klimatproblemen. Kan vi leverera rätt teknik och systemlösningar för ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan, i takt med att mål och policy utvecklas i andra betydande ekonomier, innebär det en tydlig konkurrensfördel Europa. Men inte minst innebär det att jordens resurser räcker till fler.
För det hållbara samhället är ingen utopi. Kom ihåg att Sverige redan har börjat ställa om. Vi har lyckats minska koldioxidutsläppen med 9 procent sedan 1990, samtidigt som ekonomin vuxit med 48 procent. Det är möjligt att kombinera ökad tillväxt och minskade utsläpp är möjligt.
När Europas konkurrensministrar nu samlas i Umeå hoppas vi ta nya steg på vägen ut ur klimat- och jobbkrisen. Lyckas vi kommer det inte bara att skapa en grön omställning utan också en motor för jobb och tillväxt i hela EU.
onsdag 23 september 2009
Björntjänst till Bucht
Svar till "Sågarn" i Haparandabladet den 18 september
Signaturen ”Sågarn” tycker att det är pinsamt att behöva läsa min insändare om nödvändigheten att satsa mer resurser på rättsväsendet. Jag blir mest förvånad eftersom de reaktioner jag möter från Tornedalen är positiva till att den nu sittande alliansregeringen sett till att tingsrätten blir kvar i Haparanda, ökar antalet poliser i Tornedalens kommuner, stärker åklagarmyndigheten och domstolarna och rustar upp kriminalvården. Regeringens satsning på kriminalvården ökar nu förutsättningarna för att bygget av det nya fängelset i Haparanda ska komma igång.
Därför måste ”Sågarns” rekommendation att satsa på Sven-Erik Bucht som riksdagsledamot ses som en ren björntjänst. Jag har svårt att tänka mig att kommunalrådet i Haparanda är motståndare till de satsningar på rättsväsendet som nu sker.
Signaturen ”Sågarn” tycker att det är pinsamt att behöva läsa min insändare om nödvändigheten att satsa mer resurser på rättsväsendet. Jag blir mest förvånad eftersom de reaktioner jag möter från Tornedalen är positiva till att den nu sittande alliansregeringen sett till att tingsrätten blir kvar i Haparanda, ökar antalet poliser i Tornedalens kommuner, stärker åklagarmyndigheten och domstolarna och rustar upp kriminalvården. Regeringens satsning på kriminalvården ökar nu förutsättningarna för att bygget av det nya fängelset i Haparanda ska komma igång.
Därför måste ”Sågarns” rekommendation att satsa på Sven-Erik Bucht som riksdagsledamot ses som en ren björntjänst. Jag har svårt att tänka mig att kommunalrådet i Haparanda är motståndare till de satsningar på rättsväsendet som nu sker.
tisdag 22 september 2009
Äldre vet bäst själva
Vem vet bäst vilken läkare man vill gå till, vilken hemtjänstutförare som ska få komma hem till ens bostad eller vilket hjälpmedel man behöver. Självklart man själv! "Vi är gamla nog att bestämma själva" säger Sveriges pensionärer och vi i Centerpartiet instämmer. Sedan valet 2006 har Centerpartiet och alliansregeringen steg för steg ökat människors möjligheter att själva kunna bestämma över sina liv. Vi har infört vårdval i sjukvården, valfrihet inom hemtjänst och annan äldreomsorg, omreglerar apoteksmarknaden för fler och tillgängligare apotek, osv.
Nu ökar vi också möjligheten för äldre att välja s.k. trygghetsboenden. Den som inte vill bo kvar i sin gamla bostad på ålderns höst ska kunna flytta till en bostad som känns tryggare och som har service nära. Det är man själv som ska bestämma när det är dags för trygghetsboende, inte kommunen. Är man trygg så mår man bättre och klarar sig längre på egen hand. Tillgången till trygghetsbostäder ökar genom det investeringsstöd som regeringen avsatt för ändamålet i statsbudgeten.
Budgeten innehåller också satsningar för bättre vård för multisjuka, bättre hemsjukvård, bättre vård av äldre som mår psykiskt dåligt och mycket, mycket mera. Centerpartiet och alliansregeringen fortsätter sitt arbete för en äldreomsorg av hög kvalitet, god tillgänglighet och ökad valfrihet. Man blir aldrig för gammal för att kunna bestämma själv.
Nu ökar vi också möjligheten för äldre att välja s.k. trygghetsboenden. Den som inte vill bo kvar i sin gamla bostad på ålderns höst ska kunna flytta till en bostad som känns tryggare och som har service nära. Det är man själv som ska bestämma när det är dags för trygghetsboende, inte kommunen. Är man trygg så mår man bättre och klarar sig längre på egen hand. Tillgången till trygghetsbostäder ökar genom det investeringsstöd som regeringen avsatt för ändamålet i statsbudgeten.
Budgeten innehåller också satsningar för bättre vård för multisjuka, bättre hemsjukvård, bättre vård av äldre som mår psykiskt dåligt och mycket, mycket mera. Centerpartiet och alliansregeringen fortsätter sitt arbete för en äldreomsorg av hög kvalitet, god tillgänglighet och ökad valfrihet. Man blir aldrig för gammal för att kunna bestämma själv.
Cancervården måste bli bättre
Cancern slår ofta till oväntat och många drabbas. Ett cancerbesked är omtumlande för den som är berörd och det påverkar hela familjen. Jag har tidigare motionerat om att få till stånd en nationell cancerstrategi för att göra den svenska cancervården ännu bättre. Vi har internationellt sett mycket god kvalitet på cancervården och genom att satsa på en mer sammanhållen vård, regionala resurscentra och ökat samarbete garanteras patienterna en högklassig vård.
Regeringen satsar nu 227 miljoner kronor i budgeten för att genomföra cancerstrategin och detta är bara ett exempel på de många satsningar på bättre vård som nu genomförs. Andra exempel är en satsning på att säkerställa att de metoder som används i vården är verkningsfulla och införandet av en oberoende granskningsfunktion för att säkra vårdens kvalitet.
När alliansregeringen tillträdde tog den genast itu med vallöftena från 2006: att göra vården mer tillgänglig och höja kvaliteten. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Patientens ställning har stärkts och valfriheten har ökat. Köerna i sjukvården har kortats. Till exempel har andelen patienter som tvingats vänta mer än tre månader på en operation halverats sedan augusti 2006. Köerna måste bli ännu kortare, men utvecklingen går definitivt åt rätt håll. Centerpartiet vill genom skärpt vårdgaranti, utökat vårdval och entreprenörskap i vården höja kvaliteten i svensk sjukvård. Blir det dessutom en alliansmajoritet även i landstinget så öppnas fantastiska möjligheter för en bättre och tillgängligare sjukvård för norrbottningarna.
Regeringen satsar nu 227 miljoner kronor i budgeten för att genomföra cancerstrategin och detta är bara ett exempel på de många satsningar på bättre vård som nu genomförs. Andra exempel är en satsning på att säkerställa att de metoder som används i vården är verkningsfulla och införandet av en oberoende granskningsfunktion för att säkra vårdens kvalitet.
När alliansregeringen tillträdde tog den genast itu med vallöftena från 2006: att göra vården mer tillgänglig och höja kvaliteten. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Patientens ställning har stärkts och valfriheten har ökat. Köerna i sjukvården har kortats. Till exempel har andelen patienter som tvingats vänta mer än tre månader på en operation halverats sedan augusti 2006. Köerna måste bli ännu kortare, men utvecklingen går definitivt åt rätt håll. Centerpartiet vill genom skärpt vårdgaranti, utökat vårdval och entreprenörskap i vården höja kvaliteten i svensk sjukvård. Blir det dessutom en alliansmajoritet även i landstinget så öppnas fantastiska möjligheter för en bättre och tillgängligare sjukvård för norrbottningarna.
Viktig satsning på landsbygdens företagare
Sedan maktskiftet 2006 har Centerpartiet arbetat med att sänka kostnaderna för landsbygdsföretagen. I Alliansregeringen är vi det parti som för fram dessa argument starkast och mest frekvent. Vi vet hur viktigt det är att kunna bo och arbeta i hela landet. Vi vet att vi behöver konkurrenskraftiga och växande företag inom de gröna näringarna. Därför är det viktigt med en stark röst för landsbygden i regeringen.
Nu ligger Budgetpropositionen för 2010 ligger på riksdagens bord. För Centerpartiet har förutsättningarna för företagare på landsbygden varit en viktig fråga i budgetförhandlingarna. Med facit i hand kan vi konstatera att vi kommit en bra bit på vägen med att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft, vilket var en av målsättningarna.
Sverige är i dag det enda landet inom EU som har skatt på handelsgödsel. Detta har bidragit till att svenska bönder har högre kostnad för sin produktion än vad kollegorna ute i Europa har. Vill vi ha en levande landsbygd och grön företagsamhet är detta orimligt.
Av budgeten framgår dock att detta bara är en beskrivning av verkligheten som gäller fram till den 1 januari 2010. Efter att ha tyngt svenska bönder i åratal avskaffas då äntligen skatten på handelsgödsel. Förändringen innebar att näringens kostnad totalt minskar med 300 miljoner kronor årligen.
Alliansregeringens budget innebär dessutom att egenavgifterna sänks med 5 procent från årsskiftet. En egenföretagare kan få upp till 10 000 kronor i sänkta egenavgifter. Denna skattesänkning berör drygt 3 600 norrbottniska egenföretagare som tillsammans får mer än 16 miljoner i sänkta kostnader. Dessa miljoner kommer att vara en viktig vitamininjektion för den norrbottniska landsbygden.
Redan när det blev känt att dieselskatten skulle förändras drev Centerpartiet på för att de gröna näringarna skulle kompenseras via sänkta egenavgifter och slopad handelsgödselskatt. Vi kan nu leverera en kompensation som börjar gälla ett år innan den första förändringen av dieselskatten genomförs!
I centerpartiet nöjer vi oss inte med att sänka kostnaderna för de gröna näringarna, vi nöjer oss inte med att jordbrukets regelbörda minskat med 33,5 procent inom livsmedel, jordbruk, fiske och skog. Vi fortsätter att driva på för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion som kan möta framtidens behov både avseende miljö och kvalitet.
Totalt satsas nu över en miljard kronor på specifika åtgärder riktade mot landsbygden och de gröna näringarna i budgetpropositionen. Tillsammans med andra satsningar i budgeten, exempelvis ökade resurser till drift- och underhåll av vägar och förbättrade trygghetssystem för företagare, skapas förutsättningar för företag på landsbygden att växa och utvecklas.
Nu ligger Budgetpropositionen för 2010 ligger på riksdagens bord. För Centerpartiet har förutsättningarna för företagare på landsbygden varit en viktig fråga i budgetförhandlingarna. Med facit i hand kan vi konstatera att vi kommit en bra bit på vägen med att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft, vilket var en av målsättningarna.
Sverige är i dag det enda landet inom EU som har skatt på handelsgödsel. Detta har bidragit till att svenska bönder har högre kostnad för sin produktion än vad kollegorna ute i Europa har. Vill vi ha en levande landsbygd och grön företagsamhet är detta orimligt.
Av budgeten framgår dock att detta bara är en beskrivning av verkligheten som gäller fram till den 1 januari 2010. Efter att ha tyngt svenska bönder i åratal avskaffas då äntligen skatten på handelsgödsel. Förändringen innebar att näringens kostnad totalt minskar med 300 miljoner kronor årligen.
Alliansregeringens budget innebär dessutom att egenavgifterna sänks med 5 procent från årsskiftet. En egenföretagare kan få upp till 10 000 kronor i sänkta egenavgifter. Denna skattesänkning berör drygt 3 600 norrbottniska egenföretagare som tillsammans får mer än 16 miljoner i sänkta kostnader. Dessa miljoner kommer att vara en viktig vitamininjektion för den norrbottniska landsbygden.
Redan när det blev känt att dieselskatten skulle förändras drev Centerpartiet på för att de gröna näringarna skulle kompenseras via sänkta egenavgifter och slopad handelsgödselskatt. Vi kan nu leverera en kompensation som börjar gälla ett år innan den första förändringen av dieselskatten genomförs!
I centerpartiet nöjer vi oss inte med att sänka kostnaderna för de gröna näringarna, vi nöjer oss inte med att jordbrukets regelbörda minskat med 33,5 procent inom livsmedel, jordbruk, fiske och skog. Vi fortsätter att driva på för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion som kan möta framtidens behov både avseende miljö och kvalitet.
Totalt satsas nu över en miljard kronor på specifika åtgärder riktade mot landsbygden och de gröna näringarna i budgetpropositionen. Tillsammans med andra satsningar i budgeten, exempelvis ökade resurser till drift- och underhåll av vägar och förbättrade trygghetssystem för företagare, skapas förutsättningar för företag på landsbygden att växa och utvecklas.
torsdag 17 september 2009
Mer pengar till infrastruktur
Alliansregeringen ger nu besked om ytterligare satsningar inom både väg- och järnvägsnätet i höstbudgeten. Detta är ett glädjebesked för många, inte minst för byggsektorn som genom satsningen får en rejäl vitamininjektion när nu lediga resurser kan användas för statliga investerings- och underhållsinsatser. Ett väl fungerande transportsystem utgör vårt samhälles centrala blodomlopp där ökad rörlighet för människor och företag i sin tur skapar fler jobb.
Vi välkomnar också regeringens kollektivtrafikåtgärder som gynnar alla när redan beslutade projekt runt om i landet nu tidigareläggs. Detta är projekt som skapar jobb både på kort och lång sikt och satsningarna sker dessutom i hela vårt avlånga land. Kritik från oppositionen om att vi glömmer bort kollektivtrafiken kommer nu på skam genom denna storsatsning på järnväg.
Vägen till en fungerande jobbpolitik och stärkt arbetslinje går över en rejäl satsning på infrastrukturen. Därför är det logiskt att alliansen nu tillför ytterligare infrastrukturpengar och därmed utökar en redan stor satsning på våra vägar och järnvägar.
Vi välkomnar också regeringens kollektivtrafikåtgärder som gynnar alla när redan beslutade projekt runt om i landet nu tidigareläggs. Detta är projekt som skapar jobb både på kort och lång sikt och satsningarna sker dessutom i hela vårt avlånga land. Kritik från oppositionen om att vi glömmer bort kollektivtrafiken kommer nu på skam genom denna storsatsning på järnväg.
Vägen till en fungerande jobbpolitik och stärkt arbetslinje går över en rejäl satsning på infrastrukturen. Därför är det logiskt att alliansen nu tillför ytterligare infrastrukturpengar och därmed utökar en redan stor satsning på våra vägar och järnvägar.
onsdag 9 september 2009
Fler synliga poliser ger lugnare miljö
Den senaste tidens oroligheter i Malmö, Göteborg och Uppsala visar tydligt att resurser behövs för att polisen ska kunna arbeta brottsförebyggande, inte minst mot ungdomsbrottsligheten. Exempelvis så har patrullerande poliser i Malmö bidragit till att oroligheterna har minskat. Genom sin närvaro bidrar polisen till en lugnare miljö och ökad känsla av trygghet på stan och i bostadsområden.
Alliansregeringen har sedan den tillträdde genomfört de enskilt största satsningarna på rättsväsendet hittills. Centerpartiet har varit tydligt med att vi behöver resurser för att möta ungdomsbrottsligheten och verka brottsförebyggande. Att rättsväsendet nu i höstbudgeten 2010 tillförs ytterligare 4 miljarder kronor är glädjande. Inte minst för att dessa medel kommer hela rättskedjan till godo.
För 2009 får polisen ytterligare 780 miljoner kronor och för 2010 en ökning om 1,1 miljarder kronor. Alliansregeringen kommer härmed att nå målet om 20 000 poliser 2010 varav 500 i Norrbotten. Fler synliga poliser ger färre brott och bidrar till att de brott som begås snabbare kan klaras upp.
För att upprätthålla en snabb och rättssäker handläggning genom hela rättskedjan lägger Alliansregeringen ytterligare satsningarna på åklagare, domstolar och kriminalvården. Detta visar att krafttag tas för att Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett vem man är eller var man bor.
Alliansregeringen har sedan den tillträdde genomfört de enskilt största satsningarna på rättsväsendet hittills. Centerpartiet har varit tydligt med att vi behöver resurser för att möta ungdomsbrottsligheten och verka brottsförebyggande. Att rättsväsendet nu i höstbudgeten 2010 tillförs ytterligare 4 miljarder kronor är glädjande. Inte minst för att dessa medel kommer hela rättskedjan till godo.
För 2009 får polisen ytterligare 780 miljoner kronor och för 2010 en ökning om 1,1 miljarder kronor. Alliansregeringen kommer härmed att nå målet om 20 000 poliser 2010 varav 500 i Norrbotten. Fler synliga poliser ger färre brott och bidrar till att de brott som begås snabbare kan klaras upp.
För att upprätthålla en snabb och rättssäker handläggning genom hela rättskedjan lägger Alliansregeringen ytterligare satsningarna på åklagare, domstolar och kriminalvården. Detta visar att krafttag tas för att Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett vem man är eller var man bor.
tisdag 8 september 2009
Det behövs fler kvinnliga företagare!
Det finns tre gånger så många manliga företagare jämfört med kvinnor som är företagare. Det beror inte på att kvinnor är sämre på att driva eget, det beror till exempel på att det saknas förebilder. Och att kvinnor generellt har mindre pengar och är mindre riskbenägna än män och inte uppmuntras eller förväntas starta företag på samma sätt som män.
Nu satsar regeringen 100 miljoner till under 2010 på fortsatt stöd till kvinnors entreprenörskap. Det är en bra signal. Hälften av landets män och kvinnor vill starta företag men bara några procent gör det, och kvinnor allra minst. Det kommer att ta 80 år innan kvinnorna har kommit ikapp männen med den här takten. Så kvinnor – våga ta steget nu! Att starta företag i lågkonjunktur kan vara en god investering. Det är klokt av regeringen att underlätta entreprenörskapet för just gruppen kvinnor. Det tjänar alla på.
Nu satsar regeringen 100 miljoner till under 2010 på fortsatt stöd till kvinnors entreprenörskap. Det är en bra signal. Hälften av landets män och kvinnor vill starta företag men bara några procent gör det, och kvinnor allra minst. Det kommer att ta 80 år innan kvinnorna har kommit ikapp männen med den här takten. Så kvinnor – våga ta steget nu! Att starta företag i lågkonjunktur kan vara en god investering. Det är klokt av regeringen att underlätta entreprenörskapet för just gruppen kvinnor. Det tjänar alla på.
tisdag 1 september 2009
Ska all skog i Norrbotten skyddas?
Krönika i NSD den 1 september 2009
Är det några som i praktiken betytt så mycket för att skapa och skydda unika naturvärden som de enskilda skogsbrukarna?. Knappast! Därför är den vrede och förtvivlan som många skogsägare känner när deras – ofta i generationer – skog utsätts för restriktioner och exploatering utifrån påstådda naturvårdshänsyn.
Något som tydligt kom fram när LRF i lördags bjöd intill diskussion i Vuollerim under temat ”Ska all skog i Norrbotten skyddas?”. En lämpligt tema just i den kommun där hela 83 procent av den produktiva skogsmarken är utsatt för restriktioner av naturvårdsskäl. Restriktioner som i de flesta fall införts utan någon egentlig dialog med markägarna.
Skogen är en unik resurs och har en enorm betydelse för den svenska ekonomin, för våra möjligheter att möta klimathotet och för vår gemensamma välfärd. Och självklart måste därför den biologiska mångfalden och de stora naturvärdena som finns i skogen bevaras. Jag är dock övertygad om att det bäst sker genom en dialog och kunskapsutbyte med de enskilda skogsägarna istället för att myndighetsbeslut om restriktioner skickas ut i bruna kuvert.
Därför var det mycket roligt att i Vuollerim kunna visa på hur alliansregeringen lyft skogens betydelse med förslagen om en ny skogspolitik, en ny energi- och klimat politik samt det senaste förslaget om ett hållbart skydd av naturområden. En välskött skog med god tillväxt är bra både för ekonomin och klimatet.
Förslaget om områdesskydd tar sin utgångspunkt i äganderätten och den enskilde markägarens engagemang. Det är de frivilliga naturvårdsavtalen mellan skogsägaren och staten som pekas ut som norm för framtiden. Försök med KOMET – inspirerad av framgångsrika finska METSO – inleds i fem län. KOMET bygger även det på ett underifrån perspektiv där skogsägarna själva anmäler att de på sina mark har den biotop som efterfrågas. Mycket viktigt är också att det orimliga toleransavdraget på 10 procent avskaffas vilket innebär att intrången på enskild mark i fortsättningen ersätts fullt ut.
Tyvärr finns det dock orosmoln kvar. Socialdemokraterna – som tidigare haft en realistisk syn på balansen mellan miljömålet och produktionsmålet i skogsbruket – har i riksdagen allt aggressivare lyft miljömålet. Möjligen är det ännu en anpassning till vänsterpartiet och miljöpartiet som kräver att ytterligare 600 000 hektar produktiv skogsmark blir reservat.
Är det några som i praktiken betytt så mycket för att skapa och skydda unika naturvärden som de enskilda skogsbrukarna?. Knappast! Därför är den vrede och förtvivlan som många skogsägare känner när deras – ofta i generationer – skog utsätts för restriktioner och exploatering utifrån påstådda naturvårdshänsyn.
Något som tydligt kom fram när LRF i lördags bjöd intill diskussion i Vuollerim under temat ”Ska all skog i Norrbotten skyddas?”. En lämpligt tema just i den kommun där hela 83 procent av den produktiva skogsmarken är utsatt för restriktioner av naturvårdsskäl. Restriktioner som i de flesta fall införts utan någon egentlig dialog med markägarna.
Skogen är en unik resurs och har en enorm betydelse för den svenska ekonomin, för våra möjligheter att möta klimathotet och för vår gemensamma välfärd. Och självklart måste därför den biologiska mångfalden och de stora naturvärdena som finns i skogen bevaras. Jag är dock övertygad om att det bäst sker genom en dialog och kunskapsutbyte med de enskilda skogsägarna istället för att myndighetsbeslut om restriktioner skickas ut i bruna kuvert.
Därför var det mycket roligt att i Vuollerim kunna visa på hur alliansregeringen lyft skogens betydelse med förslagen om en ny skogspolitik, en ny energi- och klimat politik samt det senaste förslaget om ett hållbart skydd av naturområden. En välskött skog med god tillväxt är bra både för ekonomin och klimatet.
Förslaget om områdesskydd tar sin utgångspunkt i äganderätten och den enskilde markägarens engagemang. Det är de frivilliga naturvårdsavtalen mellan skogsägaren och staten som pekas ut som norm för framtiden. Försök med KOMET – inspirerad av framgångsrika finska METSO – inleds i fem län. KOMET bygger även det på ett underifrån perspektiv där skogsägarna själva anmäler att de på sina mark har den biotop som efterfrågas. Mycket viktigt är också att det orimliga toleransavdraget på 10 procent avskaffas vilket innebär att intrången på enskild mark i fortsättningen ersätts fullt ut.
Tyvärr finns det dock orosmoln kvar. Socialdemokraterna – som tidigare haft en realistisk syn på balansen mellan miljömålet och produktionsmålet i skogsbruket – har i riksdagen allt aggressivare lyft miljömålet. Möjligen är det ännu en anpassning till vänsterpartiet och miljöpartiet som kräver att ytterligare 600 000 hektar produktiv skogsmark blir reservat.
torsdag 27 augusti 2009
En smak av Norrbotten
Sommar-Norrbotten är fullt av fantastiska upplevelser. Både för kropp och själ. Kaféer i trädgårdsmiljö med hjortronsylt och glass, delikatesser som löjrom, åkerbärssylt, suovas och halstrad sik från Kukkolaforsen är bara några av de smakupplevelser som Norrbotten kan bjuda på.
Regeringen har en vision om att Sverige ska bli det nya matlandet där företag inom mat- och turismområdet kan utvecklas och den småskaliga livsmedelstillverkningen stärkas. För tänk om våra färska skaldjur eller viltkött kunde vara lika självklara delikatesser som den franska osten på matborden runt om i Sverige, Europa och världen. Tänk vilket mervärde det skulle skapa, både för gommen och för antalet nya arbetstillfällen.
Det handlar trots allt om något som vi i Sverige är bra på, nämligen god och högkvalitativ mat och upplevelser. Vi har de rätta förutsättningarna. Vi har de långa och ljusa vår och sommarkvällarna, mångfalden av livsmedel, den unika naturen och duktiga kockar. För att visionen ska kunna förverkligas har regeringen avsatt ytterligare 160 miljoner kronor som bland annat kan användas till kompetensutveckling, till att stödja förädling, logistik, distribution och marknadsföring av den småskaliga livsmedelstillverkningen.
I hela landet visar beräkningar att satsningen skulle kunna leda till att 10 000 fler fick ett jobb. Tänk om denna satsning kunde vara med och bidra till att alla livsmedelsföretag i Norrbotten kunde anställa en eller två personer till. Det skulle bli många nya arbetstillfällen. Det skulle också möjliggöra att alla semesterfirare får tillgång till god mat och fantastiska upplevelser var än de befinner sig. En smak av Norrbotten i hela Europa!
Regeringen har en vision om att Sverige ska bli det nya matlandet där företag inom mat- och turismområdet kan utvecklas och den småskaliga livsmedelstillverkningen stärkas. För tänk om våra färska skaldjur eller viltkött kunde vara lika självklara delikatesser som den franska osten på matborden runt om i Sverige, Europa och världen. Tänk vilket mervärde det skulle skapa, både för gommen och för antalet nya arbetstillfällen.
Det handlar trots allt om något som vi i Sverige är bra på, nämligen god och högkvalitativ mat och upplevelser. Vi har de rätta förutsättningarna. Vi har de långa och ljusa vår och sommarkvällarna, mångfalden av livsmedel, den unika naturen och duktiga kockar. För att visionen ska kunna förverkligas har regeringen avsatt ytterligare 160 miljoner kronor som bland annat kan användas till kompetensutveckling, till att stödja förädling, logistik, distribution och marknadsföring av den småskaliga livsmedelstillverkningen.
I hela landet visar beräkningar att satsningen skulle kunna leda till att 10 000 fler fick ett jobb. Tänk om denna satsning kunde vara med och bidra till att alla livsmedelsföretag i Norrbotten kunde anställa en eller två personer till. Det skulle bli många nya arbetstillfällen. Det skulle också möjliggöra att alla semesterfirare får tillgång till god mat och fantastiska upplevelser var än de befinner sig. En smak av Norrbotten i hela Europa!
tisdag 25 augusti 2009
Välkommen S-kritik mot LAS
Niklas Nordström och tre andra ledande socialdemokrater förespråkade i veckan att LAS borde reformeras så att anställningstryggheten blir en omställningstrygghet. LAS ska ge individen rätt till omskolning eller kompetensväxling vid arbetsbrist, mer än vara ett snävt sätt att räkna anställningsår. Ett mycket välkommet initiativ som förhoppningsvis kan öppna för en sansad diskussion om hur LAS kan anpassas till dagens arbetsmarknad.
Sverige är ett av de länder som har högst ungdomsarbetslöshet i Europa. Det är en trist sanning men så ser situationen ut. Vi har inte råd att lämna en hel ungdomsgeneration i utanförskap utan vi behöver ta krafttag på arbetsmarknaden. Att ha ett jobb är viktigt för alla -speciellt för unga. En person som står utan jobb i början på sin karriär riskerar att bli långtidsarbetslös, fråntagen sin framtidstro, sin arbetslivserfarenhet och sina drömmar.
Det är flera delar som är viktiga. För det första ska vi ha en grund- och gymnasieskola av hög kvalitet. Det syns tydlig att de som har en fullständig god utbildning också klarar sig bättre. Därefter behöver vi sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, förändra arbetsrätten och göra det billigare att anställa.
Nu behöver vi fortsätta att sänka arbetsgivaravgiften så att det blir billigare att anställa. Vi behöver också förändra arbetsrätten och göra den mer flexibel. Lagen om anställningsskydd (LAS) behöver förändras. LAS är ett hinder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden och gör också företagen mindre benägna att anställa. I lågkonjunktur gör den också att den sist anställda får gå först, vilket ofta gör att unga människor och människor med utländsk bakgrund som nyligen kommit in på arbetsmarknaden blir av med jobben först.
Men även i högkonjunktur ger LAS negativa effekter. Många människor drar sig för att byta arbete eftersom att rädslan att hamna ”sist in” ofta är stor. Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden hämmas därmed drastiskt.
Centerpartiet vill skapa en ny och mer flexibel arbetsmarknadsmodell med individen i fokus. Vi vill ha en arbetsmarknadsmodell som uppmuntrar till rörlighet, trygghet, kompetensutveckling och vid behov omställning. Trygghet på arbetsmarknaden och hos individer måste skapas genom vetskapen om att mister man ett jobb så finns det nya jobb att gå till.
Vår modell består av fyra delar. För det första föreslår vi en förstärkt betoning på omställning i arbetslöshetsförsäkringen. För det andra en reformerad arbetsrätt som minimerar LAS som lagstiftning och flexiblare anställningsformer. För det tredje vill vi införa ett skatteavdrag för kompetensutveckling och för det fjärde vill vi sänkta kostnaderna för att anställa genom att sänka skatter.
Denna modell understryker såväl individens, arbetsgivarens, statens som de fackliga organisationernas ansvar. Modellen måste genomföras i sin helhet för att uppnå den totala flexibiliteten. Detta kommer att leda till att vi på sikt når en varaktig sysselsättningsökning som kan säkerställa en stark och hållbar välfärd även i framtiden.
I en ny tid ställs nya krav på arbetsmarknaden. Centerpartiet är redo att göra förändringar och förbättringar på den svenska arbetsmarknaden. Det har visat sig tydligt att vi behöver en ökad flexibilitet för att förbättra förutsättningar för jobb, framförallt att det alltid finns ett nytt jobb att gå till.
Sverige är ett av de länder som har högst ungdomsarbetslöshet i Europa. Det är en trist sanning men så ser situationen ut. Vi har inte råd att lämna en hel ungdomsgeneration i utanförskap utan vi behöver ta krafttag på arbetsmarknaden. Att ha ett jobb är viktigt för alla -speciellt för unga. En person som står utan jobb i början på sin karriär riskerar att bli långtidsarbetslös, fråntagen sin framtidstro, sin arbetslivserfarenhet och sina drömmar.
Det är flera delar som är viktiga. För det första ska vi ha en grund- och gymnasieskola av hög kvalitet. Det syns tydlig att de som har en fullständig god utbildning också klarar sig bättre. Därefter behöver vi sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, förändra arbetsrätten och göra det billigare att anställa.
Nu behöver vi fortsätta att sänka arbetsgivaravgiften så att det blir billigare att anställa. Vi behöver också förändra arbetsrätten och göra den mer flexibel. Lagen om anställningsskydd (LAS) behöver förändras. LAS är ett hinder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden och gör också företagen mindre benägna att anställa. I lågkonjunktur gör den också att den sist anställda får gå först, vilket ofta gör att unga människor och människor med utländsk bakgrund som nyligen kommit in på arbetsmarknaden blir av med jobben först.
Men även i högkonjunktur ger LAS negativa effekter. Många människor drar sig för att byta arbete eftersom att rädslan att hamna ”sist in” ofta är stor. Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden hämmas därmed drastiskt.
Centerpartiet vill skapa en ny och mer flexibel arbetsmarknadsmodell med individen i fokus. Vi vill ha en arbetsmarknadsmodell som uppmuntrar till rörlighet, trygghet, kompetensutveckling och vid behov omställning. Trygghet på arbetsmarknaden och hos individer måste skapas genom vetskapen om att mister man ett jobb så finns det nya jobb att gå till.
Vår modell består av fyra delar. För det första föreslår vi en förstärkt betoning på omställning i arbetslöshetsförsäkringen. För det andra en reformerad arbetsrätt som minimerar LAS som lagstiftning och flexiblare anställningsformer. För det tredje vill vi införa ett skatteavdrag för kompetensutveckling och för det fjärde vill vi sänkta kostnaderna för att anställa genom att sänka skatter.
Denna modell understryker såväl individens, arbetsgivarens, statens som de fackliga organisationernas ansvar. Modellen måste genomföras i sin helhet för att uppnå den totala flexibiliteten. Detta kommer att leda till att vi på sikt når en varaktig sysselsättningsökning som kan säkerställa en stark och hållbar välfärd även i framtiden.
I en ny tid ställs nya krav på arbetsmarknaden. Centerpartiet är redo att göra förändringar och förbättringar på den svenska arbetsmarknaden. Det har visat sig tydligt att vi behöver en ökad flexibilitet för att förbättra förutsättningar för jobb, framförallt att det alltid finns ett nytt jobb att gå till.
söndag 23 augusti 2009
Bättre företagsvillkor behövs för nya jobb
Lågkonjunkturens effekter fortsätter att slå hårt mot arbetsmarknaden och mot landets företagare. Även om vi i Norrbotten klarat oss bättre än de flesta andra regioner så brottas även Norrbottens kommuner och landstinget av kraftiga underskott som följd av den ekonomiska krisen. Självklart behövs det med mer resurser till kommunerna och landstingen, men det är viktigt att i budgetförhandlingar prioritera reformer, som gör det lättare att anställa och på så vis möta varsel och en stigande arbetslöshet.
I lågkonjuktur med en närapå fördubblad arbetslöshet är det viktigt med åtgärder som gör det lättare att anställa för både privata företag och kommunerna, just för att bromsa den stigande arbetslösheten. Den nuvarande nivån för uttag av socialavgifter och allmänna löneavgifter i Sverige (8 procentenheter högre än Europagenomsnittet) försämrar företagens lönsamhet och påverkar förutsättningarna för att driva ett företag. Det är nu arbetsgivaravgiften bör sänkas ytterligare vilket skulle leda till att stärka konkurrenskraften och sänka priserna.
Centerpartiet vill lägga grunden för en långsiktig och uthållig tillväxt och därmed gå stärkta ur den ekonomiska krisen. Det innebär att minska det växande utanförskapet och få fler i arbete inom den privata sektorn och dessutom klara finansieringen av välfärden med bra skola, vård och omsorg.
Genom att ta andra steget i sänkningen av arbetsgivaravgiften minskar vi kostnadstrycket för både företag och offentlig sektor och förbättrar därmed villkoren för nyanställningar och ett ökat arbetsutbud. En sänkt arbetsgivaravgift är väl satsade pengar som både bibehåller arbetslinjen och främjar företagarnas tillväxt och konkurrenskraft. Enligt organisationerna Svenskt näringsliv och Företagarna är det tydligt att en sänkt arbetsgivaravgift är rätt väg att gå, för att möjliggöra företagandet och stärka konkurrenskraften.
För kommuner och landsting som helhet innebär förslaget en kraftfull förstärkning av ekonomin med tydligt fokus på minskade kostnader för anställda. Det totala utfallet blir ca 3 miljarder kronor vilket ger bättre förutsättningar för att slå vakt om välfärden. Bara för Luleå kommun uppgår kostnadsminskningen till ungefär 17 miljoner kr. Det är medel som kan frigöras och som istället kan användas till nyanställningar.
För näringslivet innebär en motsvarande sänkning av arbetsgivaravgiften totalt sett 7,5 mdkr och enligt finanspolitiska rådet kommer sysselsättningen till följd av det att öka med 13 000 nya jobb redan på två års sikt. Landets företag stimuleras på så vis att växa och generera ekonomisk tillväxt som kommer välfärden till godo. Bara för företagarna i Luleå innebär det över 60 miljoner kr i sänkta kostnader. Det är pengar som kan användas till att nyanställa, kompetensutveckla sin personal eller stimulera till företagsutvecklande investeringar. För ett exempelföretag med 50 anställda ger enbart en sänkning med 2 procent (dvs. under år 2009 och 2010) 390 000 kr i sänkta kostnader.
Om Sverige vill bygga för framtiden och öka sin konkurrenskraft internationellt bör budgetbesluten inriktas på att stimulera företagen. Det är genom företagandet vi kan möta den skenande ungdomsarbetslösheten och säkra sysselsättningstillväxten. Vi får fler i arbete, ökad tillväxt och därmed mer pengar till den gemensamma välfärden Så bygger vi basen för ett långsiktigt välstånd.
I lågkonjuktur med en närapå fördubblad arbetslöshet är det viktigt med åtgärder som gör det lättare att anställa för både privata företag och kommunerna, just för att bromsa den stigande arbetslösheten. Den nuvarande nivån för uttag av socialavgifter och allmänna löneavgifter i Sverige (8 procentenheter högre än Europagenomsnittet) försämrar företagens lönsamhet och påverkar förutsättningarna för att driva ett företag. Det är nu arbetsgivaravgiften bör sänkas ytterligare vilket skulle leda till att stärka konkurrenskraften och sänka priserna.
Centerpartiet vill lägga grunden för en långsiktig och uthållig tillväxt och därmed gå stärkta ur den ekonomiska krisen. Det innebär att minska det växande utanförskapet och få fler i arbete inom den privata sektorn och dessutom klara finansieringen av välfärden med bra skola, vård och omsorg.
Genom att ta andra steget i sänkningen av arbetsgivaravgiften minskar vi kostnadstrycket för både företag och offentlig sektor och förbättrar därmed villkoren för nyanställningar och ett ökat arbetsutbud. En sänkt arbetsgivaravgift är väl satsade pengar som både bibehåller arbetslinjen och främjar företagarnas tillväxt och konkurrenskraft. Enligt organisationerna Svenskt näringsliv och Företagarna är det tydligt att en sänkt arbetsgivaravgift är rätt väg att gå, för att möjliggöra företagandet och stärka konkurrenskraften.
För kommuner och landsting som helhet innebär förslaget en kraftfull förstärkning av ekonomin med tydligt fokus på minskade kostnader för anställda. Det totala utfallet blir ca 3 miljarder kronor vilket ger bättre förutsättningar för att slå vakt om välfärden. Bara för Luleå kommun uppgår kostnadsminskningen till ungefär 17 miljoner kr. Det är medel som kan frigöras och som istället kan användas till nyanställningar.
För näringslivet innebär en motsvarande sänkning av arbetsgivaravgiften totalt sett 7,5 mdkr och enligt finanspolitiska rådet kommer sysselsättningen till följd av det att öka med 13 000 nya jobb redan på två års sikt. Landets företag stimuleras på så vis att växa och generera ekonomisk tillväxt som kommer välfärden till godo. Bara för företagarna i Luleå innebär det över 60 miljoner kr i sänkta kostnader. Det är pengar som kan användas till att nyanställa, kompetensutveckla sin personal eller stimulera till företagsutvecklande investeringar. För ett exempelföretag med 50 anställda ger enbart en sänkning med 2 procent (dvs. under år 2009 och 2010) 390 000 kr i sänkta kostnader.
Om Sverige vill bygga för framtiden och öka sin konkurrenskraft internationellt bör budgetbesluten inriktas på att stimulera företagen. Det är genom företagandet vi kan möta den skenande ungdomsarbetslösheten och säkra sysselsättningstillväxten. Vi får fler i arbete, ökad tillväxt och därmed mer pengar till den gemensamma välfärden Så bygger vi basen för ett långsiktigt välstånd.
söndag 16 augusti 2009
Gårdsförsäljning av alkohol hotar inte alkoholmonopolet
Under 2010 planerar regeringen att presentera en ny alkohollag, som bland annat kommer att ta ställning till om det ska bli tillåtet med gårdsförsäljning av alkohol. Centerpartiet har varit tydligt med att vi vill se en sådan förändring inte minst eftersom vi tror att det kan skapa jobb och tillväxt på landsbygden. I sitt remissvar till den alkohollagsutredning som presenterades i mars i år konstaterar till exempel Jordbruksverket att försäljning av gårdsproducerad alkohol skulle kunna ge helt nya affärsmöjligheter på landsbygden genom att ta tillvara på potentialen från en ökad turism.
Gårdsförsäljningen kan innebära en möjlighet för de småskaliga alkoholproducenterna att i ökad utsträckning ta emot besökare som får lära sig om tillverkningens olika processer, provsmaka och eventuellt köpa gårdens egenproducerade öl eller vin m.m. De senaste tio åren har turismens exportvärde ökat kraftigt, men många nöjer sig med att turista i städerna. Centerpartiet tror och hoppas att mat och dryck kan bli en anledning för flera människor att hitta ut på landsbygden.
Eftersom måltiden är en kombination av mat och dryck menar Centerpartiet att gårdsförsäljningen rimmar väl med den ambition regeringen har att göra Sverige till det främsta matlandet i Europa. Alkohol är inte bara ett berusningsmedel utan det kan även fungera som sällskapsdryck och smakupplevelse.
Den främsta kritiken som har riktats mot att tillåta gårdsförsäljning av alkohol har inte varit att det skulle leda till en ökad konsumtion utan istället att det skulle hota det svenska alkoholmonopolet. Det var också den slutsatsen som presenterades i alkohollagsutredningen. Där skriver utredaren att EU:s regler inte går ihop med direktförsäljning från tillverkare till konsument. Centerpartiet ställer sig tveksam till den slutsatsen.
När EU-kommissionen i våras fick frågan om det fanns några juridiska hinder inom ramen för EG-rätten mot att Sverige, trots sitt alkoholmonopol, tillåter en reglerad gårdsförsäljning av lokalproducerade alkoholdrycker, var svaret nej. Enligt kommissionen räcker det att monopolet anpassas på ett sådant sätt att det inte inte förekommer någon diskriminering mellan medlemsstaternas medborgare. Finland, som har ett alkoholmonopol precis som Sverige, är ett exempel på att detta är möjligt.
Centerpartiet är för en fortsatt restriktiv alkohollagstiftning och vi slår vakt om Systembolagets monopol, men vi är inte så kategoriska att vi i det här fallet är beredda att säga nej till en fantastisk möjlighet för jobb och tillväxt på landsbygden. Därför vill vi tillåta gårdsförsäljning av alkohol.
Gårdsförsäljningen kan innebära en möjlighet för de småskaliga alkoholproducenterna att i ökad utsträckning ta emot besökare som får lära sig om tillverkningens olika processer, provsmaka och eventuellt köpa gårdens egenproducerade öl eller vin m.m. De senaste tio åren har turismens exportvärde ökat kraftigt, men många nöjer sig med att turista i städerna. Centerpartiet tror och hoppas att mat och dryck kan bli en anledning för flera människor att hitta ut på landsbygden.
Eftersom måltiden är en kombination av mat och dryck menar Centerpartiet att gårdsförsäljningen rimmar väl med den ambition regeringen har att göra Sverige till det främsta matlandet i Europa. Alkohol är inte bara ett berusningsmedel utan det kan även fungera som sällskapsdryck och smakupplevelse.
Den främsta kritiken som har riktats mot att tillåta gårdsförsäljning av alkohol har inte varit att det skulle leda till en ökad konsumtion utan istället att det skulle hota det svenska alkoholmonopolet. Det var också den slutsatsen som presenterades i alkohollagsutredningen. Där skriver utredaren att EU:s regler inte går ihop med direktförsäljning från tillverkare till konsument. Centerpartiet ställer sig tveksam till den slutsatsen.
När EU-kommissionen i våras fick frågan om det fanns några juridiska hinder inom ramen för EG-rätten mot att Sverige, trots sitt alkoholmonopol, tillåter en reglerad gårdsförsäljning av lokalproducerade alkoholdrycker, var svaret nej. Enligt kommissionen räcker det att monopolet anpassas på ett sådant sätt att det inte inte förekommer någon diskriminering mellan medlemsstaternas medborgare. Finland, som har ett alkoholmonopol precis som Sverige, är ett exempel på att detta är möjligt.
Centerpartiet är för en fortsatt restriktiv alkohollagstiftning och vi slår vakt om Systembolagets monopol, men vi är inte så kategoriska att vi i det här fallet är beredda att säga nej till en fantastisk möjlighet för jobb och tillväxt på landsbygden. Därför vill vi tillåta gårdsförsäljning av alkohol.
torsdag 13 augusti 2009
Centerpartiets förslag - ett viktigt steg för att trygga välfärden
Uttalande av Norrlands kommun- och landstingsdagar i Gävle. Norrlands komun- och landstingsdagar samlar ledande centerföreträdare från kommuner och landsting i de fem nordligaste länen.
Centerpartiets förslag med en sänkning av arbetsgivaravgifterna innebär ett nödvändigt tillskott till Norrlands kommuner och landsting för att klara välfärden och ger samtidigt företagen en välbehövlig sänkning av kostnaderna i en tid av djup kris med varsel och arbetslöshet.
Förslaget ger förutsättningar för färre varsel och fler jobb i både offentlig och privat sektor. En sänkning med en procentenhet av arbetsgivaravgifterna beräknas ge ett tillskott på 3 miljarder till kommuner och landsting samt 9 miljarder till näringslivet.
För att ta sig ur krisen behövs injektioner och långsiktighet och det här förslaget ger båda delarna.
Vi hoppas att de övrig regeringspartierna har lika stort förtroende för sina kommun- och landstingsrepresentanter som vi i Centerpartiet och att vi i kommunerna själva tillåts prioritera de extra resurserna.
Centerpartiets förslag med en sänkning av arbetsgivaravgifterna innebär ett nödvändigt tillskott till Norrlands kommuner och landsting för att klara välfärden och ger samtidigt företagen en välbehövlig sänkning av kostnaderna i en tid av djup kris med varsel och arbetslöshet.
Förslaget ger förutsättningar för färre varsel och fler jobb i både offentlig och privat sektor. En sänkning med en procentenhet av arbetsgivaravgifterna beräknas ge ett tillskott på 3 miljarder till kommuner och landsting samt 9 miljarder till näringslivet.
För att ta sig ur krisen behövs injektioner och långsiktighet och det här förslaget ger båda delarna.
Vi hoppas att de övrig regeringspartierna har lika stort förtroende för sina kommun- och landstingsrepresentanter som vi i Centerpartiet och att vi i kommunerna själva tillåts prioritera de extra resurserna.
fredag 7 augusti 2009
Miljöpolitik för jobb och tillväxt
Gemensam med miljöminister Andreas Carlgren(c)
Hur ska världens ekonomier och befolkning kunna växa utan att klimat och miljö förstörs? När Europas miljö- och energiministrar samlades i Åre för gemensamt informellt ministermöte var omställningen till en eko-effektiv ekonomi en huvudfråga.
Jordens befolkning beräknas öka från dagens sex till nio miljarder till mitten av 2000-talet. Ekonomin i länder som Kina, Brasilien och Indien växer snabbt och breda massor av människor kan lyftas ur fattigdom till välfärd.
Den positiva utvecklingen leder samtidigt till stora utmaningar för miljön. Som svar på de utmaningarna ropar nu en del på begränsad tillväxt. Därmed nekas befolkningen i utvecklingsländer en väg ut ur fattigdom.
Centerpartiet vill att Europa ska ge ett annat svar. När världens länder behöver ställa om sätten att bygga, bo och transportera är det Europa som kan visa vägen till en hållbar ekonomi, byggd på förnybara resurser.
Vi kan möta den ekonomiska krisen med att satsa på en grön eko-effektiv ekonomi, med stärkt konkurrenskraft, bättre välfärd och nya jobb som resultat. Nya jobb som kan ersätta en del av de jobb som idag försvinner inom europeisk industri.
Sverige har erfarenhet av ett långsiktigt klimatarbete där minskade utsläpp av växthusgaser kombinerats med ekonomisk tillväxt. Sedan 1990 har utsläppen minskat med drygt 9 procent samtidigt som tillväxten i ekonomin varit cirka 48 procent.
En grundförutsättning för detta är att det måste löna sig att göra rätt. Att investera i det nya, effektiva och miljövänliga. Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har visat sig kunna bryta sambandet mellan tillväxt och utsläpp av växthusgaser. En eko-effektiv ekonomi handlar också om att vara smartare. Energieffektiviseringar står för en av de största och billigaste möjligheten till koldioxidminskning.
Runt om i Sverige har systemlösningar för energi, avfall, vatten och avlopp växt fram. Satsningarna i landets kommuner på fjärrvärme har haft stor effekt för att fasa ut beroendet av fossila bränslen. Som ordförande i EU kommer vi lyfta fram exempel från hela landet på möjligheterna i en omställning med fortsatt tillväxt och sänkta utsläpp.
Europas svar på den ekonomiska krisen är att låta miljölösningarna dra igång ekonomin. En omställning till eko-effektiv ekonomi före resten av världen kan ge oss i Europa betydande konkurrensfördelar. Stärkt konkurrenskraft och tillväxt kan nås samtidigt med en hållbar energiförsörjning, en effektiv resursanvändning och ett uppfyllande av våra klimat- och miljömål.
Hur ska världens ekonomier och befolkning kunna växa utan att klimat och miljö förstörs? När Europas miljö- och energiministrar samlades i Åre för gemensamt informellt ministermöte var omställningen till en eko-effektiv ekonomi en huvudfråga.
Jordens befolkning beräknas öka från dagens sex till nio miljarder till mitten av 2000-talet. Ekonomin i länder som Kina, Brasilien och Indien växer snabbt och breda massor av människor kan lyftas ur fattigdom till välfärd.
Den positiva utvecklingen leder samtidigt till stora utmaningar för miljön. Som svar på de utmaningarna ropar nu en del på begränsad tillväxt. Därmed nekas befolkningen i utvecklingsländer en väg ut ur fattigdom.
Centerpartiet vill att Europa ska ge ett annat svar. När världens länder behöver ställa om sätten att bygga, bo och transportera är det Europa som kan visa vägen till en hållbar ekonomi, byggd på förnybara resurser.
Vi kan möta den ekonomiska krisen med att satsa på en grön eko-effektiv ekonomi, med stärkt konkurrenskraft, bättre välfärd och nya jobb som resultat. Nya jobb som kan ersätta en del av de jobb som idag försvinner inom europeisk industri.
Sverige har erfarenhet av ett långsiktigt klimatarbete där minskade utsläpp av växthusgaser kombinerats med ekonomisk tillväxt. Sedan 1990 har utsläppen minskat med drygt 9 procent samtidigt som tillväxten i ekonomin varit cirka 48 procent.
En grundförutsättning för detta är att det måste löna sig att göra rätt. Att investera i det nya, effektiva och miljövänliga. Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har visat sig kunna bryta sambandet mellan tillväxt och utsläpp av växthusgaser. En eko-effektiv ekonomi handlar också om att vara smartare. Energieffektiviseringar står för en av de största och billigaste möjligheten till koldioxidminskning.
Runt om i Sverige har systemlösningar för energi, avfall, vatten och avlopp växt fram. Satsningarna i landets kommuner på fjärrvärme har haft stor effekt för att fasa ut beroendet av fossila bränslen. Som ordförande i EU kommer vi lyfta fram exempel från hela landet på möjligheterna i en omställning med fortsatt tillväxt och sänkta utsläpp.
Europas svar på den ekonomiska krisen är att låta miljölösningarna dra igång ekonomin. En omställning till eko-effektiv ekonomi före resten av världen kan ge oss i Europa betydande konkurrensfördelar. Stärkt konkurrenskraft och tillväxt kan nås samtidigt med en hållbar energiförsörjning, en effektiv resursanvändning och ett uppfyllande av våra klimat- och miljömål.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)