Mer pengar åt fler

I dagarna trillar lönen in på kontot för tusentals norrbottningar. För många är det en efterlängtad dag, inte minst nu i januari då julens nöjen har tärt på kassan. Dagens lönebesked är faktiskt historiskt, det andra steget i jobbskatteavdraget får för första gången effekt i människors plånböcker. Därigenom har den största – och mest rättvisa - inkomstskattereformen i svensk historia genomförts.
Detta är kanske den allra viktigaste reformen den här mandatperioden. Den innebär till exempel att ett vårdbiträde får nästan tusen kronor mer i plånboken, varje månad. För vissa är pengar något oväsentligt, för många andra är det en bristvara. För de flesta innebär pengar en trygghet, en möjlighet att reparera den trasiga diskmaskinen, att satsa på sin dröm, eller att investera i framtiden.
Ett rejält sparkapital på banken är långt ifrån en verklighet för de flesta. Tvärt om visar siffror från SCB att mediansvensken bara har ett kapital motsvarande 36 000 kronor på banken. Ett projekt kallat Luxembourg Wealth Studies, där Sverige finns representerat genom SCB, visar att en tredjedel av Svenskarna inte har några besparingar alls. Var femte Svensk har till och med skulder som överstiger tillgångarna.
Vad får detta för konsekvenser i människors vardag? Magasinet Neo (nr 6 2007) frågade representanter från ICA och COOP hur en vanlig lönehelg påverkar människors konsumtionsmönster. Svaret var entydigt. Människor som inte köper juice i vanliga fall handlar juice en löningshelg, människor som i vanliga fall handlar juice lyxar till det med färskpressat. Biffen vinner mark på bekostnad av köttfärsen, grädde, crème fraiche går åt som smör i solen. Dessutom lagrar människor upp med förbrukningsvaror som schampo och tvål.
Trots våra relativt sett höga inkomster och vår höga levnadsstandard har vi alltså ytterst små ekonomiska marginaler. Innebär det då att den samlade förmögenheten är jämt fördelad? Knappast, siffror från SCB:s statistiska årsbok visar att förmögenheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad. En liten andel har mycket stora förmögenheter, medan en mycket stor del av befolkningen har mycket lite. Den tiondel av hushållen som är rikast förfogar över nästan tre femtedelar av den totala nettoförmögenheten i Sverige.
Vi lever alltså i ett land där människors marginaler är så små att man ”lyxkonsumerar” färskpressad juice och grädde när lönen kommer. Att öka människors marginaler är en mycket viktig del av den reform som genomförs, de som tjänar minst ska får störst procentuell skattelättnad. Reformen genomförs också för att det ska löna sig mer att jobba och det är därför som den just riktar sig mot arbetsinkomster.
Regeringen har nu lyckats få bukt med massarbetslösheten. Det gynnar alla. Fortfarande finns dock en rad en rad grupper som behöver få det bättre, en av dessa grupper är våra pensionärer. När fler jobbar ökar den genomsnittliga lönenivån i samhället, detta gynnar pensionärerna eftersom pensionerna bland annat är knutna till genomsnittsinkomsten. Till detta ska läggas Alliansens löfte om att återkomma med särskilda satsningar för de pensionärer som har det sämst ställt.
Genom att ge låg och medelinkomsttagare med mycket små marginaler mer kvar i plånboken varje månad bidrar vi, steg för steg, till att utjämna de klassklyftor som socialdemokraterna hjälpt till att skapa.