Svar på Harald Dahlgrens inlägg i Kuriren den 24 januari (tyvärr inte på nätet):
Harald Dahlgren kan vara lugn. Min kontakt med väljarna är god – även långt bortom ”glesbygden” på Omvägen i Haparanda. Därför vet jag att norrbottningarnas krav på en nära och tillgänglig sjukvård av hög kvalitet, bra infrastruktur, goda kommunikationer och andra viktiga förutsättningar för en fortsatt positiv samhällsutveckling är mycket höga.
Förankringen i centerpartiets politik kan inte heller vara bättre. I Ansvarskommittén fullföljde jag det arbete som påbörjats av nuvarande infrastrukturministern Åsa Torstensson. Ett arbete som utgick från såväl partiprogram som valprogrammet. En enhällig riksstämma i Kalmar har bekräftat centerpartiets ställningstagande i regionfrågan liksom såväl centerpartiets förbundsgrupp i Sveriges kommuner och landsting, centerpartiets riksdagsgrupp liksom centerpartiets distriktsstyrelse i Norrbotten.
När det gäller sjukvården finns det en förkrossande samsyn om att dagens landsting inte långsiktigt klarar att garantera en positiv utveckling av sjukvården. Vägvalet står därför mellan ett fortsatt regionalt huvudmannaskap eller ett förstatligande. Moderaterna och läkarförbundet vill se ett förstatligande, medan övriga partier och fack vill se ett fortsatt regionalt huvudmannaskap.
Harald Dahlgren pekar på det existerande samarbetet med Västerbotten och att flertalet statliga myndigheter har regionala organisationer som omfattar mer än ett län. Detta är en viktig utgångspunkt i Ansvarskommitténs förslag. Den statliga stuprörsorganisationen måste brytas med ”hängrännor” på regional nivå för en mer sammanhållen och effektiv styrning av den statliga verksamheten. Denna samordnande uppgift föreslås länsstyrelsen få.
Någon förespråkare av storregioner är jag inte. De framtida regionkommunerna storlek avgörs av vilka uppgifter de ska ansvara för och en bedömning av vilken storlek som krävs för att de långsiktigt ska klara av den till medborgarnas bästa. Det är den diskussionen om de geografiska gränserna som nu pågår mellan lokala och regionala politiker i de fyra nordligaste landstingen. Resulterar detta inte ett gemensamt initiativ om att bilda regionkommuner så kommer inte någon ”tvångsregionalisering” att ske från statens sida. Utmaningen om att forma en långsiktigt hållbar samhällsorganisation för att garantera välfärd och möjliggöra utvecklingskraft i hela vårt land finns dock kvar.
måndag 28 januari 2008
torsdag 24 januari 2008
Mer pengar åt fler
I dagarna trillar lönen in på kontot för tusentals norrbottningar. För många är det en efterlängtad dag, inte minst nu i januari då julens nöjen har tärt på kassan. Dagens lönebesked är faktiskt historiskt, det andra steget i jobbskatteavdraget får för första gången effekt i människors plånböcker. Därigenom har den största – och mest rättvisa - inkomstskattereformen i svensk historia genomförts.
Detta är kanske den allra viktigaste reformen den här mandatperioden. Den innebär till exempel att ett vårdbiträde får nästan tusen kronor mer i plånboken, varje månad. För vissa är pengar något oväsentligt, för många andra är det en bristvara. För de flesta innebär pengar en trygghet, en möjlighet att reparera den trasiga diskmaskinen, att satsa på sin dröm, eller att investera i framtiden.
Ett rejält sparkapital på banken är långt ifrån en verklighet för de flesta. Tvärt om visar siffror från SCB att mediansvensken bara har ett kapital motsvarande 36 000 kronor på banken. Ett projekt kallat Luxembourg Wealth Studies, där Sverige finns representerat genom SCB, visar att en tredjedel av Svenskarna inte har några besparingar alls. Var femte Svensk har till och med skulder som överstiger tillgångarna.
Vad får detta för konsekvenser i människors vardag? Magasinet Neo (nr 6 2007) frågade representanter från ICA och COOP hur en vanlig lönehelg påverkar människors konsumtionsmönster. Svaret var entydigt. Människor som inte köper juice i vanliga fall handlar juice en löningshelg, människor som i vanliga fall handlar juice lyxar till det med färskpressat. Biffen vinner mark på bekostnad av köttfärsen, grädde, crème fraiche går åt som smör i solen. Dessutom lagrar människor upp med förbrukningsvaror som schampo och tvål.
Trots våra relativt sett höga inkomster och vår höga levnadsstandard har vi alltså ytterst små ekonomiska marginaler. Innebär det då att den samlade förmögenheten är jämt fördelad? Knappast, siffror från SCB:s statistiska årsbok visar att förmögenheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad. En liten andel har mycket stora förmögenheter, medan en mycket stor del av befolkningen har mycket lite. Den tiondel av hushållen som är rikast förfogar över nästan tre femtedelar av den totala nettoförmögenheten i Sverige.
Vi lever alltså i ett land där människors marginaler är så små att man ”lyxkonsumerar” färskpressad juice och grädde när lönen kommer. Att öka människors marginaler är en mycket viktig del av den reform som genomförs, de som tjänar minst ska får störst procentuell skattelättnad. Reformen genomförs också för att det ska löna sig mer att jobba och det är därför som den just riktar sig mot arbetsinkomster.
Regeringen har nu lyckats få bukt med massarbetslösheten. Det gynnar alla. Fortfarande finns dock en rad en rad grupper som behöver få det bättre, en av dessa grupper är våra pensionärer. När fler jobbar ökar den genomsnittliga lönenivån i samhället, detta gynnar pensionärerna eftersom pensionerna bland annat är knutna till genomsnittsinkomsten. Till detta ska läggas Alliansens löfte om att återkomma med särskilda satsningar för de pensionärer som har det sämst ställt.
Genom att ge låg och medelinkomsttagare med mycket små marginaler mer kvar i plånboken varje månad bidrar vi, steg för steg, till att utjämna de klassklyftor som socialdemokraterna hjälpt till att skapa.
Detta är kanske den allra viktigaste reformen den här mandatperioden. Den innebär till exempel att ett vårdbiträde får nästan tusen kronor mer i plånboken, varje månad. För vissa är pengar något oväsentligt, för många andra är det en bristvara. För de flesta innebär pengar en trygghet, en möjlighet att reparera den trasiga diskmaskinen, att satsa på sin dröm, eller att investera i framtiden.
Ett rejält sparkapital på banken är långt ifrån en verklighet för de flesta. Tvärt om visar siffror från SCB att mediansvensken bara har ett kapital motsvarande 36 000 kronor på banken. Ett projekt kallat Luxembourg Wealth Studies, där Sverige finns representerat genom SCB, visar att en tredjedel av Svenskarna inte har några besparingar alls. Var femte Svensk har till och med skulder som överstiger tillgångarna.
Vad får detta för konsekvenser i människors vardag? Magasinet Neo (nr 6 2007) frågade representanter från ICA och COOP hur en vanlig lönehelg påverkar människors konsumtionsmönster. Svaret var entydigt. Människor som inte köper juice i vanliga fall handlar juice en löningshelg, människor som i vanliga fall handlar juice lyxar till det med färskpressat. Biffen vinner mark på bekostnad av köttfärsen, grädde, crème fraiche går åt som smör i solen. Dessutom lagrar människor upp med förbrukningsvaror som schampo och tvål.
Trots våra relativt sett höga inkomster och vår höga levnadsstandard har vi alltså ytterst små ekonomiska marginaler. Innebär det då att den samlade förmögenheten är jämt fördelad? Knappast, siffror från SCB:s statistiska årsbok visar att förmögenheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad. En liten andel har mycket stora förmögenheter, medan en mycket stor del av befolkningen har mycket lite. Den tiondel av hushållen som är rikast förfogar över nästan tre femtedelar av den totala nettoförmögenheten i Sverige.
Vi lever alltså i ett land där människors marginaler är så små att man ”lyxkonsumerar” färskpressad juice och grädde när lönen kommer. Att öka människors marginaler är en mycket viktig del av den reform som genomförs, de som tjänar minst ska får störst procentuell skattelättnad. Reformen genomförs också för att det ska löna sig mer att jobba och det är därför som den just riktar sig mot arbetsinkomster.
Regeringen har nu lyckats få bukt med massarbetslösheten. Det gynnar alla. Fortfarande finns dock en rad en rad grupper som behöver få det bättre, en av dessa grupper är våra pensionärer. När fler jobbar ökar den genomsnittliga lönenivån i samhället, detta gynnar pensionärerna eftersom pensionerna bland annat är knutna till genomsnittsinkomsten. Till detta ska läggas Alliansens löfte om att återkomma med särskilda satsningar för de pensionärer som har det sämst ställt.
Genom att ge låg och medelinkomsttagare med mycket små marginaler mer kvar i plånboken varje månad bidrar vi, steg för steg, till att utjämna de klassklyftor som socialdemokraterna hjälpt till att skapa.
onsdag 9 januari 2008
Kritiken ska riktas mot socialdemokraterna
Svar till Tage Wass i NSD den 8 januari:
Mitt krav på höjda garantipersoner har fått Tage Wass(s) att regarera. Det är föga förvånande att han inte vill se de positiva effekterna av alliansens politik för arbete och tillväxt. Den pågående starka utvecklingen där fler kommer i jobb och inkomsterna förbättras leder till att den genomsnittliga löneutvecklingen i samhället ökar. Detta gynnar dagens pensionärer, eftersom pensionerna i ålderspensionssystemet bland annat är knutna till genomsnittsinkomsten.
När inkomstpensionärerna får stora höjningar av pensionerna de kommande två åren så släpar garantipensionerna efter. Höjda garantipensionerna gör att vi kan förhindra att gårdagens ojämlikheter från att leva kvar än idag.
Jobbpolitiken visar nu sig vara framgångsrik och då får vi mer pengar över till välfärden och pensionärerna. Därför är det dags att satsa på de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna! Om nu Tage Wass tycker att jag är sen att kräva detta så ska han betänka att hans eget parti inte driver frågan om höjda garantipensioner.
Likadant är det med Tage Wass kritik av Maud Olofssons arvode som partiordförande. Han kritik borde riktas mot det egna socialdemokratiska partiet där Mona Sahlin har ett betydligt högre arvode än centerpartiets ordförande.
Mitt krav på höjda garantipersoner har fått Tage Wass(s) att regarera. Det är föga förvånande att han inte vill se de positiva effekterna av alliansens politik för arbete och tillväxt. Den pågående starka utvecklingen där fler kommer i jobb och inkomsterna förbättras leder till att den genomsnittliga löneutvecklingen i samhället ökar. Detta gynnar dagens pensionärer, eftersom pensionerna i ålderspensionssystemet bland annat är knutna till genomsnittsinkomsten.
När inkomstpensionärerna får stora höjningar av pensionerna de kommande två åren så släpar garantipensionerna efter. Höjda garantipensionerna gör att vi kan förhindra att gårdagens ojämlikheter från att leva kvar än idag.
Jobbpolitiken visar nu sig vara framgångsrik och då får vi mer pengar över till välfärden och pensionärerna. Därför är det dags att satsa på de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna! Om nu Tage Wass tycker att jag är sen att kräva detta så ska han betänka att hans eget parti inte driver frågan om höjda garantipensioner.
Likadant är det med Tage Wass kritik av Maud Olofssons arvode som partiordförande. Han kritik borde riktas mot det egna socialdemokratiska partiet där Mona Sahlin har ett betydligt högre arvode än centerpartiets ordförande.
onsdag 2 januari 2008
Rättvisan kräver höjd garantipension
Garantipensionen säkerställer att alla pensionärer i Sverige har ett värdesäkrat grundskydd. Men medan inkomstpensionärerna får stora höjningar av pensionerna de kommande två åren, släpar garantipensionerna efter. Nu måste alliansregeringen även förbättra den ekonomiska standarden för den minst gynnade pensionärsgruppen. Nu är det garantipensionärernas tur!
En växande andel pensionärer får inkomstpension och den genomsnittliga inkomstpensionen ökar i värde. De två nästkommande åren kommer inkomstpensionerna att räknas upp med sammanlagt nästan 10 000 kronor för en genomsnittlig pensionär. Denna utveckling är givetvis bra eftersom det innebär att pensionärerna som grupp får en standardhöjning. Det är också anledningen till att antalet ”fattigpensionärer”, d.v.s. garantipensionärer, minskar. Men samtidigt som de allra flesta pensionärerna sedan 2002 fått reala förbättringar av sina pensioner, finns det vissa pensionärsgrupper som halkar efter.
Garantipensionärerna har inte fått sin del av det ökade välståndet de senaste åren. Faktum är att vi återfinner några av de allra fattigaste grupperna i samhället bland garantipensionärerna. Många lever idag på en disponibel inkomst som understiger 10 000 kronor per månad. Detta är inte rimligt. Regeringen tog ett första steg den 1 januari i år och höjde bostadstilläggets övre gräns till 5000 kronor för ensamstående. Bostadstillägget halverar inkomstskillnaden efter skatt mellan pensionärerna med högst ATP-poäng och de med garantipension. Tillägget är därmed ett viktigt tillskott för många pensionärer. Nu måste vi ta ett steg till!
Många äldre har en svår ekonomiskt sits. Det kan förändras det genom att höja garantipensionen. Bland kvinnorna som är över 85 år har t.ex. 15 procent en låg ekonomisk standard. En förklaring till de äldre kvinnornas situation är att många av dessa inte har deltagit på arbetsmarknaden i någon hög utsträckning. Har man inte arbetat i Sverige ett visst antal år är man inte berättigad till inkomstpension, eller bara berättigad till en låg sådan. Garantipensionen fyller då upp pensionen till en nivå som innebär ett grundskydd. Men man ska inte glömma att det hemarbete som många av dagens kvinnliga garantipensionärer utförde ofta var en förutsättning för männens lönearbete.
Genom att höja garantipensionerna kan vi förhindra gårdagens ojämlikheter från att leva kvar än idag. De sämst ställda pensionärerna ska inte behöva leva på en låg nivå bara för att gårdagens arbetsmarknad var ojämlik. De förtjänar en drägligare och bättre ekonomisk situation. Centerpartiet har länge kämpat för garantipensionärerna och partiet tog ett beslut om detta på stämman i Kalmar. Vi vet också att vi har andra allianspartier med oss i frågan. Därför ska vi göra allt för att genomföra denna förbättring under mandatperioden.
Nu när tillväxten är hög och statskassan är välfylld har vi råd med denna förbättring, tack vare regeringens politik. Jobbpolitiken visar nu sig vara framgångsrik och då får vi mer pengar över till välfärden och pensionärerna. Nu är det dags att satsa på de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna!
En växande andel pensionärer får inkomstpension och den genomsnittliga inkomstpensionen ökar i värde. De två nästkommande åren kommer inkomstpensionerna att räknas upp med sammanlagt nästan 10 000 kronor för en genomsnittlig pensionär. Denna utveckling är givetvis bra eftersom det innebär att pensionärerna som grupp får en standardhöjning. Det är också anledningen till att antalet ”fattigpensionärer”, d.v.s. garantipensionärer, minskar. Men samtidigt som de allra flesta pensionärerna sedan 2002 fått reala förbättringar av sina pensioner, finns det vissa pensionärsgrupper som halkar efter.
Garantipensionärerna har inte fått sin del av det ökade välståndet de senaste åren. Faktum är att vi återfinner några av de allra fattigaste grupperna i samhället bland garantipensionärerna. Många lever idag på en disponibel inkomst som understiger 10 000 kronor per månad. Detta är inte rimligt. Regeringen tog ett första steg den 1 januari i år och höjde bostadstilläggets övre gräns till 5000 kronor för ensamstående. Bostadstillägget halverar inkomstskillnaden efter skatt mellan pensionärerna med högst ATP-poäng och de med garantipension. Tillägget är därmed ett viktigt tillskott för många pensionärer. Nu måste vi ta ett steg till!
Många äldre har en svår ekonomiskt sits. Det kan förändras det genom att höja garantipensionen. Bland kvinnorna som är över 85 år har t.ex. 15 procent en låg ekonomisk standard. En förklaring till de äldre kvinnornas situation är att många av dessa inte har deltagit på arbetsmarknaden i någon hög utsträckning. Har man inte arbetat i Sverige ett visst antal år är man inte berättigad till inkomstpension, eller bara berättigad till en låg sådan. Garantipensionen fyller då upp pensionen till en nivå som innebär ett grundskydd. Men man ska inte glömma att det hemarbete som många av dagens kvinnliga garantipensionärer utförde ofta var en förutsättning för männens lönearbete.
Genom att höja garantipensionerna kan vi förhindra gårdagens ojämlikheter från att leva kvar än idag. De sämst ställda pensionärerna ska inte behöva leva på en låg nivå bara för att gårdagens arbetsmarknad var ojämlik. De förtjänar en drägligare och bättre ekonomisk situation. Centerpartiet har länge kämpat för garantipensionärerna och partiet tog ett beslut om detta på stämman i Kalmar. Vi vet också att vi har andra allianspartier med oss i frågan. Därför ska vi göra allt för att genomföra denna förbättring under mandatperioden.
Nu när tillväxten är hög och statskassan är välfylld har vi råd med denna förbättring, tack vare regeringens politik. Jobbpolitiken visar nu sig vara framgångsrik och då får vi mer pengar över till välfärden och pensionärerna. Nu är det dags att satsa på de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna!
måndag 31 december 2007
Sänkt elskatt och mer pengar kvar i plånboken från årsskiftet
Tiden går fort och år 2007 kan snart läggas till handlingarna. Under året som gått har vi i riksdagen fattat en lång rad beslut, en del av dem kommer vi som norrbottningar att märka av redan vid årsskiftet.
En viktig förändring är att vi får lägre elpris i norra Sverige. Energiskattesatsen sänks efter årsskiftet för norrlandslänen med 3 öre per kWh. Från dagens 20,1 öre till 17,1. Att jämföra med södra Sveriges skattesats på 26,1kWh.
En av de viktigaste uppgifterna för regeringen under året har varit att få bukt med den stora arbetslösheten bland unga. Ungdomsarbetslösheten har minskat med mer än 30 procent i Norrbotten sedan regeringsskiftet, men mycket återstår att göra. Den tredje december infördes därför den så kallade Jobbgarantin för ungdomar. I garantin ingår studie- och yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter med coachning och detta arbete ska kombineras med praktik och utbildning. Från den första januari införs också möjligheten till nystartsjobb inom den offentliga sektorn.
Årets politiska debatt har dominerats av klimatfrågan. I budgeten för 2008 presenterade regeringen en stor satsning på klimatet, en del av klimatpaketet var en höjning av koldioxidskatten på bensin och diesel, i syfte att minska koldioxidutsläppen och ta ansvar för vår framtida miljö. Samtidigt höjs reseavdraget från 18 till 18:50 kronor per mil för att inte missgynna t ex Norrbotten där bilen ofta är den enda transportmöjligheten. Skattehöjningen träder i kraft vid årsskiftet.
Den kanske tydligaste förändringen som inträffar efter nyår är det andra steget i jobbskatteavdraget. 10,72 miljarder satsas på att ge människor mer pengar kvar i plånboken. För en vanlig förskolelärare innebär jobbskatteavdragets första och andra steg en skattesänkning på nästan 1 100 kronor i månaden.
Ett nyligen fattat beslut gäller fastighetsskatten. Skatten avskaffas från första januari 2008 till förmån för en kommunal avgift. Den svenska genomsnittsvillan får en sänkt kostnad med över 2 000 kronor jämfört med det system som rådde innan regeringsskiftet. För ett småhus blir avgiften 6000 kronor/år, men högst 0,75 % av taxeringsvärdet. En djupt orättvis skatt, avskaffas till förmån för en enkel och förutsägbar avgift.
En ganska liten, men principiellt viktig fråga är att från årsskiftet försvinner kravet på att en kvinna som genomför en abort i Sverige måste vara svensk medborgare eller bosatt i Sverige. Kvinnan själv, eller hennes sjukförsäkring i hemlandet bekostar aborten. Beslutet sänder en viktig signal om att rätten till sin egen kropp sträcker sig bortom Sveriges gränser, den rätten gäller alla, alltid.
Första juli i år infördes möjligheten att göra skatteavdrag för hushållstjänster. Från första januari ges samma möjlighet för människor som får en skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Sedan avdraget infördes har mängder av företag startats inom tjänstesektorn, detta beslut breddar marknaden och öppnar upp för fler nya företag i sektorn.
I valet 2006 fick vi ett mandat att förändra Sverige, i vårt valmanifest målade vi upp en tydlig vision och vi presenterade många konkreta förslag, 131 stycken närmare bestämt. Vi ville minska det utanförskap som tolv år av sossestyre hade skapat. Vi har nu genomfört 9 av 10 vallöften, men vi bockar inte bara av punkter på en lista därför att vi tycker det är viktigt att hålla det vi lovar. Vi gör det därför att vi har en vision om ett Sverige där människor får mer tid med nära och kära, där man har mer pengar kvar i slutet av månaden, där vi tar ansvar för vår miljö och där friheten är större.
En viktig förändring är att vi får lägre elpris i norra Sverige. Energiskattesatsen sänks efter årsskiftet för norrlandslänen med 3 öre per kWh. Från dagens 20,1 öre till 17,1. Att jämföra med södra Sveriges skattesats på 26,1kWh.
En av de viktigaste uppgifterna för regeringen under året har varit att få bukt med den stora arbetslösheten bland unga. Ungdomsarbetslösheten har minskat med mer än 30 procent i Norrbotten sedan regeringsskiftet, men mycket återstår att göra. Den tredje december infördes därför den så kallade Jobbgarantin för ungdomar. I garantin ingår studie- och yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter med coachning och detta arbete ska kombineras med praktik och utbildning. Från den första januari införs också möjligheten till nystartsjobb inom den offentliga sektorn.
Årets politiska debatt har dominerats av klimatfrågan. I budgeten för 2008 presenterade regeringen en stor satsning på klimatet, en del av klimatpaketet var en höjning av koldioxidskatten på bensin och diesel, i syfte att minska koldioxidutsläppen och ta ansvar för vår framtida miljö. Samtidigt höjs reseavdraget från 18 till 18:50 kronor per mil för att inte missgynna t ex Norrbotten där bilen ofta är den enda transportmöjligheten. Skattehöjningen träder i kraft vid årsskiftet.
Den kanske tydligaste förändringen som inträffar efter nyår är det andra steget i jobbskatteavdraget. 10,72 miljarder satsas på att ge människor mer pengar kvar i plånboken. För en vanlig förskolelärare innebär jobbskatteavdragets första och andra steg en skattesänkning på nästan 1 100 kronor i månaden.
Ett nyligen fattat beslut gäller fastighetsskatten. Skatten avskaffas från första januari 2008 till förmån för en kommunal avgift. Den svenska genomsnittsvillan får en sänkt kostnad med över 2 000 kronor jämfört med det system som rådde innan regeringsskiftet. För ett småhus blir avgiften 6000 kronor/år, men högst 0,75 % av taxeringsvärdet. En djupt orättvis skatt, avskaffas till förmån för en enkel och förutsägbar avgift.
En ganska liten, men principiellt viktig fråga är att från årsskiftet försvinner kravet på att en kvinna som genomför en abort i Sverige måste vara svensk medborgare eller bosatt i Sverige. Kvinnan själv, eller hennes sjukförsäkring i hemlandet bekostar aborten. Beslutet sänder en viktig signal om att rätten till sin egen kropp sträcker sig bortom Sveriges gränser, den rätten gäller alla, alltid.
Första juli i år infördes möjligheten att göra skatteavdrag för hushållstjänster. Från första januari ges samma möjlighet för människor som får en skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Sedan avdraget infördes har mängder av företag startats inom tjänstesektorn, detta beslut breddar marknaden och öppnar upp för fler nya företag i sektorn.
I valet 2006 fick vi ett mandat att förändra Sverige, i vårt valmanifest målade vi upp en tydlig vision och vi presenterade många konkreta förslag, 131 stycken närmare bestämt. Vi ville minska det utanförskap som tolv år av sossestyre hade skapat. Vi har nu genomfört 9 av 10 vallöften, men vi bockar inte bara av punkter på en lista därför att vi tycker det är viktigt att hålla det vi lovar. Vi gör det därför att vi har en vision om ett Sverige där människor får mer tid med nära och kära, där man har mer pengar kvar i slutet av månaden, där vi tar ansvar för vår miljö och där friheten är större.
fredag 21 december 2007
Norrbotten behöver fler företagare
Sveriges ekonomi fortsätter att växa och den kraftigt ökade sysselsättningen, som inte sett sin motsvarighet sedan 1950-talet, fortsätter. Konjunkturinstitutets prognos är att minst 6 000 norrbottningar kommer att gå från utanförskap till arbete mellan 2006 och 2009. Företagandet spelar en viktig roll i detta och därför är det glädjande att se en stadig ökning i nyföretagandet. 28 500 nya företag startades i Sverige under första halvåret 2007, men de behöver ständigt bli fler. Inte minst i Norrbotten där behovet är stort av en breddad näringslivsstruktur.
Centerpartiet vill att det ska vara tryggt, roligt och enkelt att driva företag. Hindren för företagsetableringar och tillväxt måste minimeras och vi behöver fler som vågar satsa. För ett företagsklimat i världsklass måste vi också ge de rätta förutsättningarna, företagarna måste tillåtas fokusera på sin verksamhet istället för att lägga orimligt mycket tid på en administrativ regelbörda. Idag anser många företagare att det är för byråkratiskt att starta ett företag och att det är svårt att få ekonomin att gå runt.
Arbetet med att sänka de administrativa kostnaderna och krånglet för företagen är regeringen i full gång med och målet är en 25-procentig minskning till år 2010. Det ska vara enklare och lönsammare att driva företag. Förenklade redovisningsregler, enklare aktiebolagsform och en översyn av konkurrenslagen liksom trygghetssystemen är exempel på påbörjade åtgärder. Det kommer också att bli enklare att få F-skattsedel framöver.
Konkreta resultat har skett i form av reformerade 3:12-regler, avskaffandet av Lex Uggla och att momsinbetalningsperioden har förlängts. Vi har också halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar 18-24 år, slopat arbetsgivarens medfinansieringsansvar för sjukförsäkringen och vi har avskaffat förmögenhetsskatten för att behålla investeringsvilligt kapital i landet.
Arbetsrätten är ett område som behöver en översyn. Dagens system som socialdemokraterna la grunden till är anpassad efter 1970-talets samhälle och dåtidens arbetsmarknad. Centerpartiet vill förbättra den svenska modellen – vi måste vara öppna för förändringar och utveckling. Vi är pådrivande i regeringens arbete där konfliktreglerna och reglerna om proportionalitet för närvarande ses över. Konkreta förändringar har dock redan skett genom förbättrade möjligheter till såväl säsongsanställning som den fria visstidsanställningen under 24 månader som träder ikraft vid årsskiftet.
Det svenska socialförsäkringssystemet är uppbyggt för löntagare med jämna inkomster, medan företagare ofta tvingas betala för ett trygghetssystem som de själva inte har möjlighet att utnyttja. Det vill vi förändra. Vi vill ha ett offentligt trygghetssystem som uppmuntrar människor att våga gå från jobb till eget företagande eller från bidrag till att starta eget och ett trygghetssystem som inte missgynnar företagare i förhållande till anställda. Det ska vara lika naturligt att vara anställd som företagare. Centerpartiet vill studera möjligheten till en så kallad optout-lösning, vilket ger företagaren möjlighet att välja bort de offentliga socialförsäkringarna till förmån för privata försäkringslösningar.
I Centerpartiets vision för Sverige och Norrbotten spelar företagen och företagandet en central roll. Företagen är viktiga om vi ska behålla en fortsatt tillväxt. Centerpartiet kommer därför även fortsättningsvis kämpa för förbättrade villkor för Sveriges företagare.
Centerpartiet vill att det ska vara tryggt, roligt och enkelt att driva företag. Hindren för företagsetableringar och tillväxt måste minimeras och vi behöver fler som vågar satsa. För ett företagsklimat i världsklass måste vi också ge de rätta förutsättningarna, företagarna måste tillåtas fokusera på sin verksamhet istället för att lägga orimligt mycket tid på en administrativ regelbörda. Idag anser många företagare att det är för byråkratiskt att starta ett företag och att det är svårt att få ekonomin att gå runt.
Arbetet med att sänka de administrativa kostnaderna och krånglet för företagen är regeringen i full gång med och målet är en 25-procentig minskning till år 2010. Det ska vara enklare och lönsammare att driva företag. Förenklade redovisningsregler, enklare aktiebolagsform och en översyn av konkurrenslagen liksom trygghetssystemen är exempel på påbörjade åtgärder. Det kommer också att bli enklare att få F-skattsedel framöver.
Konkreta resultat har skett i form av reformerade 3:12-regler, avskaffandet av Lex Uggla och att momsinbetalningsperioden har förlängts. Vi har också halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar 18-24 år, slopat arbetsgivarens medfinansieringsansvar för sjukförsäkringen och vi har avskaffat förmögenhetsskatten för att behålla investeringsvilligt kapital i landet.
Arbetsrätten är ett område som behöver en översyn. Dagens system som socialdemokraterna la grunden till är anpassad efter 1970-talets samhälle och dåtidens arbetsmarknad. Centerpartiet vill förbättra den svenska modellen – vi måste vara öppna för förändringar och utveckling. Vi är pådrivande i regeringens arbete där konfliktreglerna och reglerna om proportionalitet för närvarande ses över. Konkreta förändringar har dock redan skett genom förbättrade möjligheter till såväl säsongsanställning som den fria visstidsanställningen under 24 månader som träder ikraft vid årsskiftet.
Det svenska socialförsäkringssystemet är uppbyggt för löntagare med jämna inkomster, medan företagare ofta tvingas betala för ett trygghetssystem som de själva inte har möjlighet att utnyttja. Det vill vi förändra. Vi vill ha ett offentligt trygghetssystem som uppmuntrar människor att våga gå från jobb till eget företagande eller från bidrag till att starta eget och ett trygghetssystem som inte missgynnar företagare i förhållande till anställda. Det ska vara lika naturligt att vara anställd som företagare. Centerpartiet vill studera möjligheten till en så kallad optout-lösning, vilket ger företagaren möjlighet att välja bort de offentliga socialförsäkringarna till förmån för privata försäkringslösningar.
I Centerpartiets vision för Sverige och Norrbotten spelar företagen och företagandet en central roll. Företagen är viktiga om vi ska behålla en fortsatt tillväxt. Centerpartiet kommer därför även fortsättningsvis kämpa för förbättrade villkor för Sveriges företagare.
måndag 17 december 2007
Bort med (s)kygglapparna
Svartill TCO:s Veronica Magnusson i NSD den 11 december
Visst har TCO visioner, skriver TCO-rådets ordförande Veronica Magnusson på NSD-debatt den 11 december som ett svar på ett tidigare inlägg av mig. Och det har jag inte tvivlat en sekund på. Däremot hade jag hellre diskuterat dessa vid vårt möte än använt den mesta tiden till att käbbla med mina socialdemokratiska kollegor.
Lite besviken och fundersam blir jag både som riksdagsledamot och medlem i TCO sedan mer än 30 år när Veronica Magnusson så enkelt viftar bort mina frågeställningar med att det är regeringens ansvar. Jag hade både en förväntan och föreställning om att TCO har ambitionen att vara aktivt när det gäller att forma vår gemensamma framtid. TCO Norrbotten behövs inte minst för att se till att de myter och vanföreställningar som finns om vår region inte får står oemotsagda, men också för att visa på vikten av att goda arbetsvillkor för den professionella och välutbildade arbetskraft som TCO företräder.
Därför är jag förvånad över att TCO är så ensidigt kritiska trots att Sverige nu får en politik som är så gynnsam för TCO:s medlemmar. Visserligen är jag medveten om att TCO vill sänka skatterna än mer för de med höga inkomster, men det ska inte skymma det faktum att det är mycket länge sedan som ingenjörer, lärare, poliser, ekonomer, sjuksköterskor m fl grupper fått så mycket kvar i plånboken som nu med alliansregeringen vid makten.
Det faktum att TCO nationellt leds av en aktiv socialdemokrat och tillika statssekreterare i en socialdemokratisk regering borde inte tillåtas påverka organisationens agerande. Tyvärr talar inte de senaste årens erfarenheter för att så skulle vara fallet. Något jag beklagar eftersom Sverige behöver aktiva och partipolitiskt obundna fackliga organisationer.
Visst har TCO visioner, skriver TCO-rådets ordförande Veronica Magnusson på NSD-debatt den 11 december som ett svar på ett tidigare inlägg av mig. Och det har jag inte tvivlat en sekund på. Däremot hade jag hellre diskuterat dessa vid vårt möte än använt den mesta tiden till att käbbla med mina socialdemokratiska kollegor.
Lite besviken och fundersam blir jag både som riksdagsledamot och medlem i TCO sedan mer än 30 år när Veronica Magnusson så enkelt viftar bort mina frågeställningar med att det är regeringens ansvar. Jag hade både en förväntan och föreställning om att TCO har ambitionen att vara aktivt när det gäller att forma vår gemensamma framtid. TCO Norrbotten behövs inte minst för att se till att de myter och vanföreställningar som finns om vår region inte får står oemotsagda, men också för att visa på vikten av att goda arbetsvillkor för den professionella och välutbildade arbetskraft som TCO företräder.
Därför är jag förvånad över att TCO är så ensidigt kritiska trots att Sverige nu får en politik som är så gynnsam för TCO:s medlemmar. Visserligen är jag medveten om att TCO vill sänka skatterna än mer för de med höga inkomster, men det ska inte skymma det faktum att det är mycket länge sedan som ingenjörer, lärare, poliser, ekonomer, sjuksköterskor m fl grupper fått så mycket kvar i plånboken som nu med alliansregeringen vid makten.
Det faktum att TCO nationellt leds av en aktiv socialdemokrat och tillika statssekreterare i en socialdemokratisk regering borde inte tillåtas påverka organisationens agerande. Tyvärr talar inte de senaste årens erfarenheter för att så skulle vara fallet. Något jag beklagar eftersom Sverige behöver aktiva och partipolitiskt obundna fackliga organisationer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)